Aftonbladet – 9 februari 1848, sida 3

Ta UBS At BJVA BYLUtUD. POSTSCRIPTUR. Soamtlige riks.tinden bafva i dag haft plena. Hoz Ridderskapet och Adeln her en liflig debatt förefallit, i 2nledning af Lagutskottets besänkande JV 9, med tillstyrkan att Siänderna måtte besluta utfärdandet af en författning, hvarigenom stadgas, att med såväl giftorätt com morgongåfvs, uti sådana äktenskap, hvilka äro ingångna förr än kongl. förordningen den 49 Maj 18145 om förändring i vissa delar af lagens stadgs2nde angående arfsoch giftorätt, blef till efierlefnad kungjord, skall förhållas efter hvad förut var. Grefve Mörner, br Coijet, grefve Lagerbjelke, friherre J. Cederström och grefve Sparre, Carl, yttrade sig emot förslaget, som endast af hr Åkerman och friherre Hugo Hamilton försvarades. Afven friherre R. Cederström, grefve E Sparre och hr von Hartmansdo; ff yttrade sig, den sistnämnde för återremiss, emedan han ansåg en redaktionsförändring nödig. Genom votering segrade de, som ville hafva återremiss, med 4358 röster mot 350. — Samma utskotts betänkande, JM 46, afstyrkande väckte moticner angående upphäfvande af lagens stadganden om morgongåfva och fördel, bifölls genom votering med 46 röster mot 42, — Hos Presteståndet diskuterades utförligast Statsutskottets utlåtande, i anledning af Rikets Ständers revisorers berättelse för åren 1842 och 1843. Frigan om formen för bebandlingen af detta utlåtande upptog mycken tid; nigra talare yrkade återremi:s, andra bifall; och hr erkebiskopen upplyste, att det äfven kunde gå an att låta utlitandet hvila tills vidare. Beslutet blef, att punkterna nu skulle föredragas. De biföllos, med undantag af 7, angående några gamla kanoner,, efter hvad en talare upplyste, samt förslaget att det icke vidare måtte tillkomma Serafimerordensgillet ati utan K. M:ts sanktion till efterrättelse fastställa nya aflöningsstater; nämnde punkter blefvo efter debatter och voteringar afslagna. — Statsutskottets utl. JE 35, om användande af den inom Lunds stift utgående helgonskyld, föranledde också en längre diskussion; voteringen öfver denna fråga utföll med 29 röster för bifall till Utskottets hemställan, och 45 för återremiss. — Borgareståndet. Här föredrogs StatsUtskottets utlåtande JV 30, i arledning af Rikets Ständers år 4843 församlade revisorers berättel:e, sngående samma år verkställd gransknipg af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltnirg åren 4844 och 4845. Hr talmannen yttrade, att uti talmanskonferensen hade i afseende på behandlingen af detta betänkande olika meningar förekommit. Mean bade dels ansett det böra remitteras, för att behendlas gemensamt med granskningen af revisionsberättelsen för följande åren, dels trott att det kunde blifva tills vidare bvilande. Sådant hede likväl synts hr talmannen såscm icke enligt med grundlagen, men konferensens öfrige ledamöter bade icke härom utlåtit sig. Nåson öfverenskommelse i afseende på utlåtandets behandling hade således icke blifvit träffad. Hr Indebetou ansåg utlåtandet icke i öfver ensstäramelse med grundlagen kunna längre blifva bvilande. Hr Scbsrtau förklarade, att detta vtlåtande af den anledning inkommit uti pu befintligt skick, att den dermed sysselsatta afdelningen 2f Statsutskottet icke vid riksdagens nörjan baft andra göremål att till3, Unåtardet kunse i :ll2 fall för sig sjellt behandles. Att återremittera det i sin helhet, på den grond att det inkommit för tidigt, innefattade en fullkomlig pyhet. Ått åter låta det bvila, hade stöd ieke blott al häfd, utan kunde äfven sägas bafva det utaf grundlagen. Imedlertid ville talaren icke piyrka ett sådant hvilande, då betänkligbeter deremot uppstått. Öfver formfrågen talade vidare hbrr Wern, Norin, Lsgergrer, Hörnsten och Kock. U skottets utlåtande uti ingressen återremitterader. 88 4 och 8 godtändes— Ölver 3, deruti tillityrkes försöljaing af ångfertyget Sveri5e, derest kostnaderne för dess underhåll, såsom reservfartyg, skulle blifva allför betydliga, uppsod rågon diskussion. Hr Palander ansig det ieke skäligt till underpris bortsälja ifråga