Aftonbladet – 9 februari 1848, sida 1

struther, gaf han noga akt på sin brorsons drag för att förvissa sig om der fanns något uttryck son liknade ett igenkännande. Men hans ungdoms yra skrattande, Jjushåriga Louise var så fullkomligt ut I plånad i det älskliga väsende, som nu stod framföi honom, och hvilk-t han ej kunde betrakta utan der mest odelade beundran. . Afven Noel slogs med förvåning, men på ett hel annat sätt. Han varseblef den häftiga sinnesrörelse. som Louise bemödade sig att dölja, och ansåg den blott tillgjord, Georg förvirrades af hennes skönhet, medan Bertie öfverlade med sig sjelf om hvilken plan han skulle följa under sin Vidare bekantskap med henne. Som jag förut nämnt, var Louise häftigt upprörd, och Georg var ej heller nog sansad att kunna börja samtalet. Ått tala om vädret, en Vanlig isbrytare vid sådana tillfällen, var utom all fråga, och Georg tog slutligen mod till sig och frågade, om miss Anstruther varit länge i staden? Blott tre eller fyra dagar, blef svaret. Har ni förr vistats i London? Aldrig förr än nu,, svarade Louise, medan den gamle gentlemannen inlät sig i ett samtal med m:r Noel, hvarför Louise kände sig i högsta grad tacksam, ehuru Noel önskade honom till Jericho. ; I oDet är högst besynnerligt, sade Georg och vände sig om liksom för att vädja till Noel, för att få bekräftelse på hvad han ärnade säga; men jag tycker mig haft det nöjet se er eller rättare höra er röst för några aftnar sedan hemma hos mig., Då måtte ni bedragit er; ty jag har på någon tid ej lemnat er onkel. Det var eget; jag måtte misstagit mig då, men rösten är frappant lik, — hvarefter samtalet åter flöt i någon af sällskapslifvets vanliga kanaler. Likväl erinrade miss Anstruthers röst honom lifligt om hans gäst i den blå dominon, och ehuru både drägt, figur och det nu något tvungna sättet satte honom i det tveksammaste bryderi, var han ingalunda missbelåten att finna sin onkels skyddling så lik den flicka, som utgjort målet för alla hans tankar alltsedan deras korta möte, i den enda punkt hvarpå han kände henne. Noel, som tillbragt en stor del af sin tid bland qvinnor, som ej hade tillträde i sällskapslifyet, hade, hvilket ej är ovanligt bland män i sådana förhållanden, bildat sitt omdöme om könet efter den erfarenhet han i denna krets inhemtat. Själsvärde och medfödd dygd funnos ej i hans förteckning på qvinnans attributer, hvilken efter hans tanka blott var en sammansättning af svek och falskhet.