Aftonbladet – 8 februari 1848, sida 3

,tunna gudomiryt dyrka. Ty denne tillbedje vi, emedan han är Guds Son, men martyrerna älska vi med skäl såsom Herrans Jesu lärjungar och efterföljare Cc. 3:0 Hyad nu de förmente grofva bedrägerier, att utgifva ett i vår tid tillverkadt klädesplagg för Christi rock), beträffar, så har Redaktionen förhastat sig med denna beskyllning, af obekantskap med historien af den h. rocken i Trier. Den rocken eger domkyrkan i Trier bevisligen sedan längre än tusende år tillbaka. Se Marx, Geschichte des h. Rockes. Trier 1844. Äldre forskare, som Ducange Calmet, Brower, Hontheim, Boschius, vittna samtligen för den Trierska domkyrkans tradition. De äro blott af olika tankar i afseende, på ett Decrct, hvilket somlige tillskrifva påfven Sylvester (4 335), somlige påfven Hilarius (467), somlige åter påstå, att p. Hilarius förnyat p. Sylvesters, under Barbarernas förhärjningar förstörde Decret, och hvaruti förekomma följande ord: Ad honorem patriae Dominae Helenae Augustae, metropolis (Trier) ejusdem indigenae. Quam ipsa, Felix per Apostolum Matthiam a Judea translatum cum Tunica et Clavo Domini ... ceterisque reliquiis ditavit: Till äran af kejsarinnan Helenas fädernesland, hvilkens fosterbygd denna hufvudstad (Trier var Rom. rikets hufvudstad på denna sidan Alperna) är, och åt hvilken hon, den lyckliga, skänkt Apost. Matthize från Judga medförda ben, jemte vår Herres rock och en spik, samt andra reliker. Afven här besannar sig således den för både al! sannfärdig upplysning och rättvisa ovilkorliga grundsatsen: audiatur et altera pars. Stockholm d. 2 Febr. 1848. A. Bernhard, pastor vid härv. kath. förs. När men lärer detta i många afseenden rätt fiffiga Svar, kan man Lkväl ej undgå att göra sig nn rätt egen föreställning om hr pastor Bernhards historiska kritik, eller åtminstone om beskaffenheten af hsns uppriktighet, när man finner honom framställa den i Trier förevisade rocken såsom af vår Frälsare verkligen buren och begagnad. Han tyckes icke vilja begripa, att mar, såsom vi protestanter, mycket väl kan tro på verkligheten af Christi personliga tillvaro i verlden (d. v. s. alldeles icke hålla honom för en fabel), utan att derföre ullika tro det ett hans klädesplagg nu befinner sig i Trier. Dessa tvenne föremål, för tro, både kunna cceh böra åtskiljas. Hr B. borde besinna, alt man om klädesplagg och saker, tillhöriga personer under de sednare tiderna, såsom Carl XI, Nelson, Voltaire, Rousseau, och annat), som hr B. uppräknar, är i stånd att ega historiska dat, styrkande dessa tings identitet; men emellan tiden för Christi jordiska lefnad och perioden för staden Triers historia, så långt tillbaka man känner någonting om den eller dess tillhörigheter, befinner sig en lucka i uppgifterna, som lärer göra det lika omöjligt för hr B., som för hvilken annan som helst, att tala med sfgjord säkerhet ora de händelser, som tilldragit sig med Christi kläder, bvarom vår religions urkunder ingenting berätta efter den lottkastning, krigsknckt.rne företogo. : Hr B. bevisar oss dock den artigheten, att uppgifva sina källor för histori-n om den heliga rocken; och längst tillbaka i tiden stöta vi på ett Decret, hvilket somlige tillskrifva påfven Sylvester (1 335), somlige :påfven Hilarius (467): somlige åter påstå, att påfven Hilarius förnyat p. Sylvesters, under Barbarernes förhärjningar förstörda Decretr, hvaruti de ord läs:;s, som skola styrka saken. — Hvar och en, utom kr B., torde väl bäruti spåra en temmelig grad af osäkerhet, ur stånd att efter 1400 år utredas cch ledas till ett faktiskt resultat. Först har en påfve (Sylvester), 3!, sekel efter Coristus, uppsatt e:t d.kret; är det en historisk. urkund? Sedan omtalar en tradition, att sjelfva detta dek:et under barbarernes härjningar gått förloract och hundra år derefter blifs vit förnyad., (ur minnet? eller huru?) af en annan påfve (Hilarius). Bilda dylika dokumenter annat än curiosa? föremål för nöjet?! för tankar och förmedanden åt flera håll, alla ovissa? Hvad hr B. talar om lyckan för vårt blifvande riksmuseum, om det egde Odins rock, är ganska träffande, och slår så till sögandes spiken just på hufvudet. Här finnes nu ingen, som förevisar något plagg med p:etention att vara Odins rock. Men ponera, att någon framträdde med en sådan! Huru skulle han anses och emoltag:s? Utan tvifvel som en marktscbreyer, en dcharlatan. Af pur nyfikenhet sunde visst åtskillige gå och se på den raritei bin förevisade; men skulle väl någon hafva skäl att taga saken på allvar? Om nu en kyrklig myndighet, en biskop, begagnar sig af ett viaskepligt folks vantro, för att nårra det till sammankomster och sammanskott, så är ju detta, till saken, alldeles samma charlataneri? men så mycket värre och betänkligare, som bedrägeriet drifves på kyrkans vägnår och i religionens namn. I öfrigt haltar Lknelsen emellan de reliker man köpt som minnen efter Nelson, Carl XII, Rousseau m. fl., å ena sidan, och den Trierska rocken, å den andra, i frågan om sjelfva den känsla, hvarmed de omfattas. Huru mycket än hr B. vill söka göra troligt, att endast en vördnadsbetygelse, ett slags minnesfest eller något dylikt, åsyftats med folksamlingarne kring rocken i Trier, och att katholikernes känslor cech tankar vid åsynen af relikerna skola vara att jemföra med våra sensationer, då vi betrakta någon tillhörighet efter en af våra historiska personer; så återstår dock här vid lag en högst betydlig skillnad, som hr B. sjelf påpekar genom sina citater om den undergörande kraft, hvilken skulle utgå från de katholska relik erna. Det kan möjligen roa någon Bautastenius ibland oss, att tillbandla sig den vest Roussesu burit, ellsr hans messingsur: men skull: msn ro sig genom vidrörande deraf blifva botad från sjukdomar eller vinna den eviga saligheten, då öfverstege saken en vanlig vördnsdsbetygelse; CCI hvar och en — kanske sjelfva br B. — skulle sätta dylikt i bredd med uillbedjan ) Med undantag af Heloises tand, som visserligen är apokryfisk. Också hafva vi ej hört någon tro på den reliken. (Insändt.) Xr: a . a SK I. a --—— AN ss —-n Kv s Mm MA AA UM —NS MA mA MV -— C— mm MR — mm MM m-mm OA MM Ya — tf MH Mm — mm — MOM Mm AA mm pm -—-n RE PR 8 OO I Ö8 Se rer sw GÖ pr 0