Aftonbladet – 8 februari 1848, sida 2

— Fru Kinmanssons soir i lördags gafs för öfverfullt hus. Soirgifverskan utförde med särdeles liflighet och gråce monologen En natts väntan,. Hr Kinmansson och fru Strandberg återgåfvo på ctt förtjenstfullt sätt hufvudrollerna uti komedien En herre cch en damen. Hr Strandberg och m:ll Ebeling sjöngo duetien Jag gränslös lydnad svär dig,, ur operan Titus, och hr Dahlqvist gaf den scen ur skådespelet Carl IX, der hertigen håller en monolog öfver maktens betydelse, samt berättar sin dröm, deruti han och Sigismund tvistade om kronan. Isynnerhet första hälften af denna scen äger stor effekt och hr D h!qvists uppfattning af detta parti gaf deråt ett ojupt och dystert, man kunde nästan säga demoniskt, allvar, som väl enstår denna skakande scen, der författaren låter ärelystnsden framträda i sin naknaste och vidrigaste gestalt. Komedien Polkan emottogs med bifall. Fru Kinmansson uppträdde här :i en :f de roller, der demoiselle Högqvist vari! hennes föregångerska, och utförde densamma ganska väl, ehuru vid en jemförelse med nämnrda utmärkta skådespelerskas återgifvande deraf, mycket ännu återstod att önska. Soirdzifvarinnan hade beredt sin publik det oväntade nöjet att ännu en gång få återse herr Sevelin (uti Blaireaus roll), som mottogs, såsom en gammal bekant, med en storm a! applåder. Hr Petterssor utförde Pastourells, den gamle dansmästarens roll på ett förtjenstfullt sätt. Polkan begärde: och gafs da capo, hvarefier fru Kinmanssen in ropades.