Aftonbladet – 8 februari 1848, sida 2

—————LLvmewemnvSvrreeeeseesmskesksmkku— —— 3— ———;—QOÖ—— Rissolle lemnat rummet och Wilson stängt till dörren. Denne trogne vän meddelade den bestörte artisten allt hvad :som passerat. Sedan den gamle gentlemannen hunnit lugna sig, ångrade det honom att hafva gifvit luft åt sin harm öfver tidens dårskap, då ett lugnt bifall varit det mest passande för utförandet af hans plan. Han fattade derföre den föresats att fördraga allt sådant som möjligen kunde inträffa med filosofiskt tålamod, och som han beslutit att i sitt yttre så mycket som möjligt följa den herrskande smaken för dagen, ringde han på klockan, frågande om de handlande han stämt till sig ännu anländt. Skomakaren, naturligtvis vald af Wilson och ett non plus ultra i sitt fack, inträdde först. Till denne framvisade öfversten sina fötter, som blifvit med hans kammartjenares och ett skohorns tillhjelp sammanpressade utöfver sina behöriga Proportioner och inklämda i ett par tunna skor. Dessa skor äro mycket för trånga, sir, sade öfversten. Om förlåtelse sir; men de tyckas mig passa förträffligt. Hm, sade öfversten, som var besluten till att tappa humöret. Men efter allt hvad Jag begriper. så klämma de mig fördömdt då jag går. Går !) utropade skomakaren förvånad. — Sir, vi betjena högst få gentlemän, som gå i balskor, — men vi skola väl söka att slå ut dem. Just som skomakaren aflägsnade sig, inträdde hatt makaren, som genast började en längre föreläsning om de former och stylar som varit herrskande den branche han tillhörde, tills Arden, hvilken valde hvad som på en gång var modernt och bäs passade hans ålder, vände sig till sin skräddare hvilken, i likhet med den föreslagne kocken, natur ligtvis var en utlänning; ty det tyckes vara ett an taget axiom i vårt kära fädernesland, att dess infö dingar äro inkompetente att anordna en middaj eller utrusta en dandy. En frack pröfvades sådan den gamle gentlemannei aldrig burit den förr; men den förklarades passa merveille och behöfde ej mer än den minsta möjlig lilla ändring vid axlarna för att vara fullkomlig, til hvilket ändamåls vinnande dess skapare öfverlem nade den till Wilson med begäran att han skull