Aftonbladet – 7 februari 1848, sida 3

men hvarå ränta efter viss bestäm tid bör beräknas . . . 586,203: 4. 41. d) Upplupne räntefordringar . . 49,062: 33, 40. e) Fordringar utan ränta . . . 2,732,499: 27. d. f) Behållning å bankoräkningen MO... ss ss se ss . 49,61: 13. 6. Summa bko 6,517,892: 34. 6. Efter afdrag af ofvan omförmälde s skulder . . . . 5,026,407: 47. 4. visar sig alltså att Riksgäldskontoret, vid nämnde tid, utöfver skulderne, egde en behållning al. so ss so so sc . 1,291,485: 47. BH. Om nu ock antages, att åtskillige bland de upptagne fordringarne, såsom t. ex. för utbetalde kreditivmedel, för förskott till bristerne i förslagsanslagen m. m., icke kunna anses utgöra någon egentlig tillgång, så bör dock med säkerhet kunna antagas att, om ock dessa osäkra fordringar icke upptagas i beräkningen, kontorets tillgångar dock böra blifva i det närmaste tillräckliga att betäcka dess skulder. Jag föreställer mig alltså, att en liqvid af dessa skulder, när som helst, kan med kontorets nu egande tillgångar verkställas, och jag vågar derföre föreslå: 4:0 Att till liqviderande af Bankens fordran för 4808 års krigskostnader användas de räntebärande fordringar, hvilka Riksgäldskantoret eger för meddelade lån till nedbrända städer samt för vattenaftappningar m. m., helst desse lånefordringar dels äro af likartad egenskap med dem Bankens låneafdelning redan har att vigilera, samt berörde lån dessutom, derigenom att de småningom inflyta, skulle lemna Banken samma fördel, som den nu äger, att kunna påräkna en säker årlig inkomst under en längre tidrymd. 2:0 Att fonden till Strömsholms kanal indrages, mot det ssaten afgifver sin förbindelse att årligen, under de återstående åren, till kanalverket utbetala den beviljade anslagssumman af 30,000 rdr, samt 3:0 Att öfrige disponible tillgångar användas till den återstående skuldens betalande. Skulle det härvid befinnas, att tillgånzarne icke förslå tll si uldernas liqviderance, så torde det belopp, som icke genast kan gäldas, böra utgöras af Bankens fordran, hvarå, i sådant fall, utfärdas obligationer till en deremot svarande summa, att af Riksgäldskontorets fullmäktige utbetalas utaf de fonder, som varda ställde till fullmäktiges disposition. Sedan en sådan utredning af Riksgäldskontoret egt rum, anser jag, att den bevillning, Rikets Ständer sig hädanefter åtaga, bör till kongl. Statskontoret ingå, äfvensom att de öfrige tillgåvgar, hvilka hittills varit Riksgäldskontoret anvisade, jemväl böra till förutnämnde verk öfverlåtas. Då R. St. ega lika rätt att granska Statsverkets, som Riksgäldskontorets förvaltning, anser jag, att denna granskning bör blifva vida bättre ledande till ändamålet, om alla statens inkomster ingå till ett embetsverk, än om de, såsom hittills, uppbäras af tvenne. Jag anser ock enda möjligheten att en gång kunna rätt organisera kongl. Statskontoret samt med nödig skyndsamhet erhålla ett så beskaffadt riksbokslut, som tillförlitligt visar statsverkets ställning, då först kunna inträda, när alla statens medel ensamt af Statskontoret förvaltas. Men då jag hyser denna isigt, är jag ock af den tankan, att de öfverskott, som efter hvarje års riksbokslut kunna uppstå, böra ill R, St:rs ombud återställas, för att blifva under leras förvaltning, att användas till betäck nde af len brist, som under påföljande år möjligen kan ippstå. Jag anser sålunda denna del af Riksgäldscontorets verksamhet böra qvarstå, enär det torde innas billigt att, likasom Ständerne ansvara Statserket, att ovilkorligen erhålla de för statens behof vödiga inkomster, likaså bör ock till Ständerne, eller leras ombud, återställas de öfverskott, som uppå de inslagne medlen kunna uppkomma. Då jag vågar hoppas, att det Utskott, till hvilket lenna min motion blir remitterad, med mig delar fvertygelsen om ändamålsenligheten af en förbätting i afseende på Riksgäldskontorets organisation ch verksamhet, är jag ock öfvertygad, att Utskotet närmare utreder och i detalj utarbetar ett fulltändigt förslag i den syftning, jag här blott ansett nig böra antyda. Stockholm den 23 December 1847. N. Strindlund. Riksdagsman från Westernvorrlands län.