Aftonbladet – 5 februari 1848, sida 3

sjiskrafterna. Med arbetet uppstår kärlek till ordning, ej blott till ordaing i yttre afseende, utsn ock till en inre orduing, som bringar känstor och handlingar i samklang. Skolundervisningen i cellerna möter icke större svårighet än handtverksundervisningen. En method, uppfunnen af hr Pontignac de Villaro, f. d. lärare för de unga fångarne i Ja Roquette (nuvarande direktorn för centralfängelset i Montpellier) gör alla fångarnas i ett korrektionshus liktidiga undervisning genom en enda lärare möjlig. Vi vilja ej trötta kammaren med en utförlig beskrifning af denna lika så enkla som sinnrika method, utan inskränka oss till det antydande, att hvarje fånge, sittande i sin cell vid ett bord, afskrifver och sagta eftersäger de på en tefla skrifna bokstäfver och ord, sm en uppsyningsman ifrån gången har förestafvat. På detta sätt lär den fångne på en gång läsa och skrifva. På samma sätt lär han räkna. Hans framsteg äro så mycket raskare, som hans uppmärksamhet icke, såsom i de vanliga skolorna, genom täta störande anledningar blir förspridd. Fångvaktarne äro tillika lärarebiträden cch den egontljga läreren har endast att Lå!li uppsigt öfver det hela af undervisningen. Lika lätt är religionsundervisningen stt meduela. Om huset icke har rågot collkspell, så kan sjilasörj-rens stämma dock intränga i hvarje cell. Gudstjensten förlorar intet af sin bö.tidlighet, då hvarje fånge, knäböjande vid sin halföppnade dörr, kan med ögonen följa prestens rörelser och gemensamt med honom upplyfia sin själ till himmelen. I korrektionshusst Ia Roquette är k:p-llet inrättadt efter isoleringsgiundsatsen. Det har 478 små celler, i hvilka lika så minga barn hafva plats, utan att se hvarandra. Med re messor hvarje sördag är i detta fängelse sörjdt för alla de unga iångarnes uppbyggelse. Afsöndringen är följ.ktligen lika så litet ett bird r för religionsoch stolundervisningen, som för undervisningen i hirdtverk. Vore bekymret för den kroppsliga och andtiga sundhetens skadande vid afsönsringen grundadt, så ku: de man icke rog skynda att förxasta ett förslig, hvilket skulle leda tll ett förhatligt försvårande ef straff t. Men detta bekymmer är ogrundadt, som en uppmärk-am pröfning visar.