Aftonbladet – 5 februari 1848, sida 2

— MU -XvÄFSKNDOSHT9T1 af glasets innebåll i miss Nevilles knä, som var klädd i en äppelgrön sidenppelis, hvilken hon ej tagit af sig då hon kom in, och som ingalunda förbättrades genom den olyckliga libationen. Gode Gud! Tom,, utropade mrs Abberly, sådan drummel du är! Bästa miss Neville huru skola vi bära oss åt? Ring på klockan Sofi; skicka efter Simmons eller miss Nevilles kammarjungfru. Miss Neville var god tag af er pelis.n Jag bedyrar att det ej gör det ringaste,, sade Louise med ett af sina ljufvaste leenden, på samma gång önskande Tom på botten af Röda hafvet, då som man vet en fläck på en sidenklädning alltid för ett fruntimmer är en olyckshändelse af första klassen. Tom, som väntade sig stryk från något håll, ehuru han j stannade för att beräkna hvarifrån, upphöjde ett det mest angenäma tjutande, hvilket uppväckte ur dess Ijufva slummer en fet pudel, som hvilat under bordet efter intagen middagsmåltid, och som nu började ett det förfärligaste skällande. Tyst, Tom! sade mr Abberly. Maria min engel bäll barnen i syyr.n Mamma:, utropade Maria junior, inte skall jag blifva utan mitt vin, skall jag be pappa? Nej visst inte, min snälla flicka, sade Abberly. Kom hit och tag det sjelf min engel. Det är bäst hon dricker ur det der, mr Abborly, sade den försiktiga modren, som blifvit föreskrifvet af doktor Mango för hans dotter, under sin hustrus öfverinseende, som noga gaf akt på qvantiteten under utrop af — så der min vän — det kan vara nog — ej mer min bästa etce.n d Gamla Arden, hvars tålamod var nära uttömdt, passade på hvad han ansåg för en gynnande: bedaring, som det kalles på sjöspråket, för att få kunskap om hvari Abberlys plan till hans brorsons räddning egentligen bestod, och hade redan lyckats komma i frågform, då den Parnkäre fadren vände sig till honom sägande: Öfverste, tycker ni ej att Sofi har bra stort tycke af sin mor? nJo, i sanning, sade öfversten, i detsamma klappande mr Robert på hufvudet, som tillfälligtvis stod bredvid lekande med hans urkedja och Pit schafter, och hvars kön ej var synnerligen utmärkt genom den likhet i drägt som existerade mellan familjens yngre medlemmar, (Forts.) AMA