Aftonbladet – 5 februari 1848, sida 1

i Nybrogatan; i Krooxs vid Storgatan å Ladugårdslande NNONSER emottagas i förstnämnde Konter. Utdelning k diskussionen uteblef denna gång: ingen af d Istora talare eller partichefer yttrade sig. Mai Jöfvergick genast till de enskilte paragraferna Imedlertid väntar man, att hr Thiers komme Jatt anfalla minisieren för dess utrikes poltil och att L:martine och Ledru Rollin komm: att upptaga det arfall grefve Montalamber gjort ezot dem i Pärskammaren. Alla första da gens talare yttrade sig emot ministeren, såvä af vensira sidan, som af venstra eentern sam hr Darblay och Desmoussezux de Gvrå, hviik: bittills varit konservative. Den sednares anförande väckte isynnerhet stor uppmärksamhet !Han erinrade derom, att de ord som woiniste Iren nn, oaktadt landets i så många afssender betänkliga ställning lagt i konuagens pun: ati regeringen väl stött på hinder, men skall vets att bekämpa dem; äro de samma, sm Car X uttalade dagen före Juli-revolaiionen; at! regeringen var stadd i full reiktion; att det således ej var han och hans konservativa mel bröder, som ändrat grundsatser, utan regeringer som ombytt ställning: ett påstående, som vann herr Girsardins högljudda bifall. Vidare sökte han visa, att utrikes politiken hade blifvit ald-les förändrad; beklagade att regerigena allestädes räckte handen åt envåldsmakterna och kämpade mot de liberala grundsatserna. Så hade hon gjort i afseende på Schweitz, Italien, och i fråga om eget land. Beviset fanns i henaes bateenda mot reform-bankettern3, hvilken han ansåg hafva egt rum på ett fullzomligt, Isgligt och konstitutionellt sätt. Den starka minoriteten (146 röster) i fråga om dena i går omtalade saken angående ett al hr Guzot skyddadt tjensteköp, begagnas sisom ett bevis på ministb.ens svaga ställning. Det var påtagligen genom erbetsminna-rö terna i Dejut. kammaren, som hon segrade. Mcnisteren tros bafva öfverenskommit att genast efter adressens beslutande i Kammaren afskeda hr Dupin ifrån sin plats såsom generalprokurator i kasssitions-domstolen. Sällskapet för trans-antlantiska pketposten i Havre, ö:ar sitt kapital till tre millioner francs. Ifrån Alyier inberättas, att efter Abd-el-Kaders fall, d2 stora stammar ne H:mianes-Garabars äfven underkastat sig Fransmännen. General Lamorie ere hade afrest till Paris den 7 Jan. I anledning af underrättelserna från Sicilien, hade den 22 Jan. hållits en stor konselj i Tuilerierna, och hade det nya utnämnda sändebudet fått befallning att genast afres. Man befarade österrikisk intervention i Neapel. STORBRITANNIEN ocn IRLAND. Till Portsmouth hade befallaing ankommit att utrusta en eskader af 42 ångfartyg, utat olka rang, som skall kommenderas af kapten Chalmer och ansluta sig till den öfningseskader, som i nästa månad skall organiseras. Hangelskammaren i Manchester hade beslutat en petition angående tullfrihetens fortfarande för spanmål. I utrikes ärendernas departement hölls den 21 Jan. en stor ministerkonselj, förmadligen liksom den i Psris, angående italienska angelögenheterna. I hea landet agiteras nu emot den väckta frågan att föröka ständiga armeen. Sammankoraster hållas, i hvilka petitioner och op nionsyttringar beslatas. Ibland en hop yttranden i denna anledning, har ett bref af Coblen, som upplästes i en sammankomst, dit ban icke kunde personligen komma, väckt stor uspmärksamhet. Han uttrycker deri sin förundran, ati man nu kan väcka fråga derom, och anser detta endast kunna härleda sig af militira dagdrifvares projektmakerier. Ganska sannt säger han: Ett helt slägte bar bortgått, sedan vår sista blodiga och oförnuftiga strid med Frankrike. Mera än 60 millioner menniskor hafva sedan, i de begse länderna, blifvit lagda i grafven. Skulle mean då icke kunna hoppas, att mycket af vårt gamla nationalhat ligger begrafvet med dem?p TYSKLAND. Uti Stuttgard har stadens borgerskap haft en sammankomst, hvarvid beslöts, att i öfverenssämmelse med den af stadens representanter uttalade önskan, afgifva en opinionsyttring från stadens borgerskap, hvaruti dess åsigter rörande åtskilliga vigtiga statsangelägenheter, uttalas i 22 särskilda punkter. I första punkten äskas tryckfrihet. JM 2 handlar om ändring af tulltariffen; man ;vill att råämnea för industrien må beliggas med låga tullafgifter, men färdiga fabrikater beskattas något högre, i förbållande till arbetsvärdet. Tullen på socker, ris och andra från fremmainde länder inkommande nödvändighetsartiklar skall förminskas, hvaremot en lindrig tull må läggas på exporterad slagtboskap och andra lifsförnädenheter. Man önskar a:t en gemensam handelslag efter mönstret af den tyska vexel-lagen iråt.e utarbetas, Vidare äskas: 3) offentlighet och muadtlig procedur vid rättegångssättet inför jurydomstolar; 4) allmän folkbevipning, till vinnande af betydlig förminstning uti militärbudENA EO AE TE ESSEN RE Tr SAN Ett begär att göra mig af med mina rikedomar,