Inatt med arbete, i New-York i afsöndring blott Plunder nstten cc gemensamt arbete om dagen flunder iakttagande af sträng tystnad. Till det L sista systemet hade ständeina i Flandern gjort det första stezet. Efter det första systemet blefvo två straff-nstalter i Pittsburg och i C:eI ryhill i Pennsylvanien, efter det andra systemet ble! fängeset i Auburn i New-York inrätilt:dt, hvilket tjenade som mönster för flera anlera fängelser i denna stat och i den öfriga uniotnen. Hvert och ett af de begge systemerna I har funnit talrika och ifriga förespråkare. Frankrikes, Englsnds och Preussens regeringar hafva flskiekat altningsvärda män till Nordamerika för Jatt grundligt lära känna begge. Flere af de:sa Pl män voro mycket intsgne emot det philadelI phiska systemet, innan d2 kommo dit, men alla I vände tillbaka såsom afsjorda anhängare utaf Idetsamma. Deras berättelser hafva spridt myc:lket ljus öfver saken. Efter rå ra försök med fängelser, som anlades efter systemet af klassindelaing och stillatigande, jemnförda med företeelserna i cellfängelset i Glasgow, har Storbrittanien insett ecs-lligheenz3 företräder. En parlamentsakt af år ,4838 auktorissrar detta slags fängelse både för .Janklagade och för förvunne för hela tiden at deras fångenskap, såsom Jlagenligt. Det till följe rlaf denna akt i London inrätt:de Pentonvilletlfängelset är sedan November 4842 bebodt a! -1520 brottslingar. Efter dess mönster hafva I många sandra fänge!ser i England blifvit intätI tade, så att man nu 1 50 fängelser finner till sammans 3500 b bodda celler. 53,000 andra läro under byggnad. I Konungen af Preussen, hvilken under sin viIstelse i London sjeli hade besökt Pentonville-Ifångelset och genom en sednare ditsärd kom: mission erhållit visshet, att de i ögonen feallande fördelar ej voro blott sken, har förfogat om I snläggandet af dylika föngelser i si:t Jand. Hertigdömet Nessiu ser seden flera ir, att : Itukthus-t i Eberbach det i afseende på de återfaline tillämpade erslighetsstr.ffet frambringar Ide bösta verkningar. I Ungern förberedes inrättandet af tio cellI fängelser i tio ser:ki!da kretsar. Korungen af Sverige, hvi!ken såsom kronI prins har utgifvit en märkvärdig skrift till förnån för det Philadelphiska systemet, liter, tillIfölje af eti riksdegebeslut efter detta system anlägga ett antal cellföngelser, ett i Stockholm, Ide andra i några af Sveriges öfriga städer. Af I dessa äro tre i bruk sedan dea 4 Cktob. 2846, loch fyra andra blifva förmodligen urderoppet lat nästa år fördiga. I Den Belgiska regeringen, hvilken sedan 4850 :legnar fänge!sereformen en ihärdig omscrg, har funnit att systemet af gemensamt arbete med stilfatigznde zlideles icke uppfyller sitt ändaI mål, och har beslutit i stället införa enslighetcTfänge!se. Ett cerhän syitanse l-gförslag har Iden år 4844 framlegt, men dett: bar ännu licke komm t under öfverläggning. Då imedlerItid det tilltagand2 antalet af brott gör bygganIdet af nya färgelser r.ödvändigt, har konungen företagit sig att anstalta om uppbyggande af ettl: Ikorrektionsb :s i Löwen efter Pentonvillefängels-ts rnönster. Efter detta, måhända ofullständiga, uppräknande af regeripgar och folk, hvilka beträdt! reformens bara, kunna vi icke underlåta att omtala den kraftfulia demonstration, som för några minader sedan egde rum i Frankfurt am Main vid ett sammanträde af representanter:. från Förenta Staterna, England, Ryssland och alla det öfriga Europas nationer. Hvirja regering och äfven vår hade ombud vid denna församling. Ena af Tysklands u:märktaste rättslärde ) förde presidium. Alla fängelsereformen: angående frågor blefvo grundligt utredda. Med kammarens tillåte!se föredraga vi lösaingen af de vigtigaste i afs:ende j1å ransakningsoch straffinger. I afseende på ransskningsfångar är församlingen af den meninz: i afseende på dem bör afsöndringen så tillämp:s, att de hvarken med hvarandra eller med andra fångar kunna hafva l: något slogs umgänge, undantagandes i det fall, då på de fångnes egen begäran r:nsakningsdomrarne lålla det för rådligt, att bevilja dem ett visst umgänge inom lagligt bestämda gränsor,. I afseende på straffångar menar församlngen: enslighetsstr: ffst bör i afseende. på dem tillämpas med skörpning och förwildring, efter graden af förseelserna, domens beskaffenhet, fångarnas personlighet och förhållande, så att hvarje fånge är sysselsatt med ett nyttigt arbete, hvarje dag hair rörelse i fria luften, åt njuer religiös, moralisk cch skolundervisning, tager del i guds jensten, mottager regelmössiga besök af själasörjare utaf sin tro, af föreståndaren, af läkaren, :f uUppsigtskommissionernas ch skyddsföreningarnas medlemmar, utom andra besök, som husordningen möjligen wulåter. Detta är den i Europa förherrskande isigten i afseende på fängelsereformen. Inspärrning och gemensamhet, äfven med afskiljande under natten, samt med arbste och stllatigande under dagen, är erkänd som otilifredsställande för uppnåendet af. det mål, på hvilket så många bemödsnden och önskningar med kraft och ihärdighet rigtas. Vända vi nu våra blickar åter till Frankrike, så se vi, att den ifrågavarande saken här äfvenledes gjert ett stort steg framåt. Julirevolutionen, mensklg och ädel, såsom allt, som söker sin styrka i lag och rätt, har förberedt dennz reform genom betydande förbättringar i vår kriminal-lagstiftning, enkannerlgen genom inskränkning af de fall, i hvilka dödsstraffet skall tillämpas. Det första steget togs af deputerade kammaren, hvilken i en den 6 Okt. 1830 afgifven skrifvelse till koaungen antydde den I förbättring, hvars skyndsamma verkställande Isyntes densamma rådligt, och utmärkte peniItentiärsystemet såsom grundvalen för vidare icke mindre önskvärda framsteg. Dess utskott Isade i dess namn: utom dödsstreffet hafva vi intet, söm med någon fördel kan träda istället letar den skräck sam är ha,ätnsd att förekommal