eller såsom öfverträdare af dess stadgar, hemfallen till fängelset. 23 BERÄTTELSE rörande Lagförslaget om Fångvården, framställd i franska Pärskammarens session den 24 Avril 1847 af hr Beranger (dela Dröme) (Forts. från gårdagsbl.) Brottimslagstifterne finna i detta straff alla fordringar af en kraftig motlverkan mot broltet uppfylliz. Det är ganska känbart, ty fribetens förlust är ett qval, som fortfarande kännes. Det är delbart, efter som det lätt kan förlängas eler skörpas. Det är afsktäckande, ty om det också icke gör det starka och högtidliga intryck, som anblicken af schavotten, så utplån:s dock icke dess intryck och försv gas icke geno:a det medlidande, som vid verkställandet 2? en dölsdom framkallas hos brotslingen. Det är enkelt, och följaktligen lätt att fatta äfven för det svagaste förstånd, samt användbart på hvarje lefnadsålder. Andtligen är upprättelse dervil möjlig, hvilket vid intet kroppsstreff är förbållandet. Efter detta första steg, som från myckenheten af de! onda afskiljde det som 2f menniskohand tilfocas, inträdde i Jagstiftningen och i den derpi rigtade tankexs verksambet ettlång! stillestånd. Lagböckerna af år IV och år X, i hvilka tilens politiska rörelser afspegla sig, gjorde vid streffoestämmelserna i 4791 års l3gbok blott sådana förändringar, som angå straffens varsktighet och tyngd, men inga sådana som förändrade deras grundsats och väsende. Frihetens berö:vande i åtskilliga grader (tvångsarbete, tukihus och fängelse) förblef fortfarande grundvalen för vårt straffsystem. Men i användningen svarade detta förmångfaldigande af ett och -amma straff icke synnerligen emot lagstiftarens afsigt. Denna afsigt bestod derut: att emellan de olika graderna af straffet åvägabringa samma förhållande som emellan de motsvarande g:aderna af brottet. Tvingsarbe.cstraffet, son skulle utstås i sjöhamnarna och i de med namnet Bagnos betecknade orter, skulle vara det bårdasts, och det blef genom fö:brytarnes milda behandling, genom a bete i fria luften, samt till och med genom gemerskap med den y!tre ver!den, ett tillstånd, som afundades de til: detta straff dömde brottslingar a! dem, som med mindre straff voro belagde. Å andra sidan befunno sig de till tukthus och de till enkelt fängelse dömde på e:t och samma ställe tilisammans, utan att man var betänkt på att fasthålla den i lagböckerna noga angilna skillnaden. Följaktligen var för soraliga straffens scal: omvänd, och för de andre hade en lika i stället för en olika behandling inträdt, så att detia straffsystems värderikaste egenskap, delbarhet efter svårighetens grader, gick helt och hållet förlorad och blott skillnaden i afseende på tidslängden blef qvar. Detta var ej. den enda punkt hvari lagstiftarens afsigt tillinetgjordes. Brist på afsöndring af förbrytarves olika klasser från hvarandra, hoöpblandringen af olika lefnadsåldrar, ja stundom till och med olika kön, bidrog till näran de och u:bredande af förderfvet, så att somliga stärkte: hvarzndra ömsesidigt i lusten att begå brott och att deråt egna deras tillkommande frihetsdagar, andra lito genom falsk blygsel hos sig förqväfvas den möjliga återstoden ai goda tänkesitt. Fångarnes belågenhet var derföre i sediigt afseende förskräcklig, 1 kropps ligt beklagansvärd. För det mesta befunno de sig i brokig bandning inneslutne i fuktiga, ösunda fänzelser, med en halimbädd, hvilken, sällan ombytt, genom sin förruttnelse ävnu mer förpestade den skämda luften, höljde i trasor, hvilka sillan skyddade dem för kölden, sparsamt försed-te med föds, för hvilken de på många ställen blott hade välgörenheten att tacka. Så föllo de snart i svåra sjukdomar, och dödligheten i fäng-!serna var förskräcklig. Detta tillstånd herrskade ej blott i ett enda land, utan i beta Europa. Mot slutet af förra århundradet anropade menniskovänner samvete! mot dessa makiens missbruk, Den berömdaste ibland dem, engelsmannen Howard, egnade silt lif åt bemödendet att förmildra och afhjelpa detta stora elände. S2dan han besökt fängelserna i de fö-nämsta linder, utverkade hn af Regeringarne, för hvilka han framställde sina fromma önskningar, åtskilliga förbittringar, hvilka visserligen blott engingo det fysiska tillståndet, men dock blefvo föreöpare till vigtigare. Efter sin återkomst till fäderneslandet upplefde han den glädjen att der se sina reformförslag antagna, hvilkas grundval var brottslingarnas isolering. Den lärde Blackstone gafs honom till biträle för affsttande af den lag. hvarefter hans system skulle träda i stäle.för deportationsstraffet. Men det utskott, hvilket med Howard skulle förbereda stiftandet a: denna lag, kunde icke biifva ense. Desslikes hade opinionen tagit en annan rigtning. Försöket att i nya Sydwales grundlägga en straffkoloni tog den så i anspråk, att på förverkligandet af någon annan plan ej var att tänka. Redan förui hade ständerna i Flandern rigtat sina blesxar på fångarnes beklagliga . tills!ård och erkänt så väl :det onda, som nödvändigheten att afbjelpa det. Under Maria Theresias, regering blef år 1772 ett fängelse anlagdt i Gent, der man sökte att. förbittra fångarne, genom att hålla dem. till gemensamt. arbete unJan farllban db oo annv8gn0 2 Ar mz-2s Ks po RR