Aftonbladet – 31 januari 1848, sida 1

Article Image
KORRESPONDENS-ARTIKEL. Berlin den 10 Jan. (Slut från Lördagsbl.) Ni har sannolikt hört talas om det ryslig :I mord, som bhfvit föröfvadt på grefvinnan Gör : jitz i Darmstadt? Ni känner då att hon bot strypt i sin kammare, men med he d -saDi halsen förbrända nära till b-7 -utvudet oc damål att dölja se ul, sanvolikt i är a. veren efter den verkli dödsorsaken, pet liste man i Tyska bla beskyllmneur for misszerningen emot gro Nve Görlitz sjelf; men hans öle blef hol Yjannat, än hertigens af Praslin. En heml; undersökning företogs; men först efter fler .Jmanader, då allmänna rösten icke stod at Itysta; greven fordrade neml. då sjelf denn: lundersökning. Hans begäran vägrades till och ,Imed i början; sedan hördes ingenting vidare ;Iderom, och ej heller någonting om grefve von Görlitz sjelf, förr än man, för några dagar seIdan, läste om denne i tidningarne, att han uppträdt i spetsen för ständernas deputerade, när dessa gjorde sin lyckönskaa hos hertigen. I Beroende domstolar, fullkomlig brist på offentlighet, allmänna röstens vanmakt, medborgarnes olikhet inför lag, polisgodtycke och kabinettslagskipning; — sådana äro föremålen för enbällig klagan, nästan öfver bela Tyskland. Vore pressen fri, hade vi jurydomstolar, och funne allmänna rösten ett stöd i laglig rät!; då kunde man vara siker om att hvarje brottsling, förnäm eller ringa, icke skulle undslippa lagens makt. I Frankrike förmådde ingenting stydda ministern Teste, ingenting general: Cub:eres och flara andra högre embetsmän, från skymfliga straff; och blott ett sjelfmord (verkligt eller föregifse:) räddade hertigens af Praslin hals undan guillotinen. Vi äro nu i Preussen begärliga att få se huru vidt vi kommit med ,rättvisans obebindrade gång, och hvarthän konungens kabinettsorder att den skulla ega rum putaen afseende till person kan komma att föra, denna gingen. Det är utan tvifvel monarkens verkliga vilja ait lemna rättvisan fritt lopp; men i en monarki, hvarest sådana kabinettsorder behöfvas, och der rä:tvisan icke ändå, till följd af sin egen sjelfständighet, dömmer utan afseende till personen och hvilar på orubbiig grund, — i en sådan monarki fianas talrika medel och vägar för att inverka äfven på den absolute furstens vilja: att förändra eller böja den. Man litar åtminstone icke på denna vår lagskipnings sjelfständighet; man tviflar att hon någonsin skall komma derhän, och man är så van alt se rättvisan tillämpad blott mot vanliga syndare, att man i Preussen knappt anser något förfarande utan ansseude) till personen möjligt. Imellertid kommer det snart att visa sig om Wedecke verkligen blir inställd inför rätta, eller icke, eller om det så ryktesrika åtalet emot honom kommer att sluta med den hemliga polisransakningen. Man måste afvakta denna utgång, innan man kan draga vidare slutsatser. : Den 47 Januari komma de förenade ständernas utskott att bärstädes rådslå öfver förslaget till den nya strafflagen. Ena afdelning af 46 ledamöter har, sedan den 29 December, varit sysselsatt med förberedelser för att lätta arbe-) pet åt hela det förenade utskottet. Det är ett! högst förtjenstfult företag af konungen att han vill införa likformig lagskipning i hela riket;! och härtill skulle den nya straffoalken komma tt blifva början. Det utkast, som år 4845 fövelades Provincialständerna, blet inom de fle-) ita provinserna dels förkastadt, dels så förindradt, a!t regeringen nödgades återtaga det. Det nu ifrågavarande förslaget innehåller dere-) not mycket, som är berömvärdt; men också t s 6 Nycket, som till äfventyrs blir utsatt för häfiga anfall. Sålunda t. ex. har dödsstraff:t för iogrepp mot konungens lif, helsa och frihet, ör mord på föräldrar och makar samt för anIra förbrytelser, dem man avsett företrädesvis! löden värda, blifvit på det sältet skärpt, att! len afrättades hufvud cch hind skola uppsätas på pålar. Kroppsstraff har icke blifvit helt ! eh bållet afskaffadt; utan bibehållet för andra esan rån, stöld och tjufsömmeri. För högfört ädere och statsförbrytare stadg:s äfven förlust C f egendom; och i 2llmänhet skulle politisza fverträdelser komma att str. fis vida hårdare! fter den föreslagaa nya lagen, än efter vår nu ; a f ällande landsrätt. Författare, hvilka yttra sig fver framlidna ledamöter af det kongl. huset å elt sitt, som vederbörande fiana smädligt, kulle efter den nya lsgen omgälla sin frimoI ighet med 6 månaders till och med 2 års ar! Noon Nn RR t-—

31 januari 1848, sida 1

Thumbnail