Aftonbladet – 28 januari 1848, sida 1

4 NyDrogalan: ! KRAOKS vid Storgatan a Ladugafrasiandet NNONSER emottagas i förstnämnde Kontor. Utdelning kl FS lägre pris, men dessa begagnas ej, emedan en riaghaltig rudimaterie naturligtvis vid raffineringen lemnar ett dåligt resultat. I 3:0 Au Hamburger-raffinadören nöjer sig för förädlingen med 3 sk. 4 rst pr , då svenska raffinaI dörerne skola taga differensen mellan det förut (origtigt) uppgifoe råsockerpriset 43 sk. 9 rst och 24 , t. o. m. 26 sk. pr T I) Häremot upplyses, att slutsatsen om det belopp, hvarmed Hamburgerraffinadören skall nöja sig, grundar sig på skilnaden mellan Bahia Terres sockrets pris i Hamburg och raffinadsockrets derstädes, och således stödjer sig på alldeles origtiga premisser. Belgiskt och Holländskt lumpsocker, som är en reIdan raffinerad vara, står oftast till icke obetydligt lägre pris i Hamburg än Bahia Terres, ibland äfven det belgiska och holländska melissockret. Hamburgerraffinadörerne använda för sin förädling vanligtvis sådan redan raffinerad vara, hvilken blow omkokas, och är det således efter dess pris och icke efter Bahiasockrets, som det belopp måste beräknas, hvarmed hamburgska raffinadören förmenas nöja sig: Då under loppet af år 41846, till följd af då injträffade förhållanden med Havanasockret, Belgiskt och Holländskt lumpsocker kunde införas i Ryssland och äfven dit i stora partier infördes, samt priset derå, till följd deraf, äfven betydligt höjde sig, så måste hamburger-raffinadörerne, i stället för att blott omkoka en redan raffinerad vara, begagna sig, likasom våra raffinadörer, utaf brasilianskt och ostindiskt råsocker, och verkan deraf var, alt priset å hamb.raffinadsockret steg, 1 proportion till råsockerprisen, i ännu större proportion än priset å svenska raffinadsockret. Å bästa hamburgerraffinadsocker uppgick då priset en tid så högt, att det, med tillägg af råsockertullen, ick : skulle kunnat hit förskrifvas, utan handelsavance, t Il lägre pris än 29 å 30 sk. 4:0 Alt belgiska och bolländska exportpremien endast är ett hjernspöke och blott utgör en vanlig drawback såsom här. Men om den vore blott ett bjernspöke, huru vill då hr vice talmannen förklara, att belgiskt och hollåndskt lumpoch melis-socker kan noteras i Hamburg lägre än råsockret icke mindre än 42 procent? Till ex., enligt hr vice talmannens uppgift, stod Bahiasockret i Hamburg till 49 mil 8 s. pr 4100 I eller pr G i svenskt mynt till 42 sk. 6 rst; men nu stod, enligt Börserhalles priskurant för den 417 sistl. December, holländsk och belgisk lump blott till 44 sk. TE i samma mynt, således lumpsockret till ett pris af 4 sk. 6 rst under Bahia-sockret, som gör 42 procent. Holländskt och Belgiskxt ordinärt melissocker noteras i priskuranter för den 24 Dec. 1847, räknadt i svenskt mynt, likaledes endast till 44 sk. 3 rst; således den än mera forädlade varan till ett pris af 4 sk. 3 rst. under det af hr vice talmannen för Bahiasockret uppgifne. Huru då förklara, att på londonska marknaden belgiskt och holländskt Irafinadsocker på nederlag kan noteras vida lägre än det engelska, och huru ändtligen att hvarken hamburgskt eller engelskt raffinadsocker kan införas till Belgien och Holland, eller någonsin noteras på Rotterdams, Amsterdams eller Antwerpens priskuranter? Denna omständighet, att belgiska och holländska raffinadsockret säljes under både det hamburgska och engelska, och att de ringare sorterne deraf, såsom melis och lump, till och med på hamburgska marknaden noteras under Bahia Terres och långt under Havanna Terres, lärer, såvida trolleri icke får antagas, omöjligen kunna förklaras, utan en så stor bonifikation åt belgiska och holländska raffinadörerne, att den vida öfverstiger en vanlig drawbach och utgör i ordets egentliga bemärkelse en exportpremie. Efter de upplysningar, som kunnat anskaffas, så utgör ock i Holland tull och accis 2 sk. 9 rst. pr sv. I å råvara, då raffinadörerne vid återutförsel af raffinerad socker deremot erhålla 5 sk. 9 rst.; differencen, icke mindre än 3 sk. pr , måste väl anses för en verklig exportpremie, och denna förklarar ganska naturligt, huru holländska och belgiska lumpoch melissockret i Hamburg kan säjas till lägre priser än råsockret. Att. detta mitt yttrande måtte få afgå till Bevillningsutskottet, för att tagas i öfvervägande vid afgörande af ifrågavarande sak, anhålles ödmjukligen., Herr Brinck: Jag vill icke neka, att det är med verklig fägnad jag hört hr Almgrens yttrande; lixväl måste jag beklaga, att han stödt sina påståenden på så lösa grunder. Någon vederläggning af mina uppgifter, i afseende på det pris, hvartill raffineradt socker här kan levereras. nemligen till 455; sk. för vackrare vara än här produceras, samt 15 sk. 5 rst. för fullt lika vacker, som våra raffinaderier åstadkomma, — har icke lemnats, och kan det ej, så långe man icke mägtar bevisa falskheten af den, af mig här företedda contofinto och öfrige dokumenter. Sådant torde likväl falla sig svårt, och hvad hr Almgren boträffar, har han medgifvit riktigheten af nämnde dokumenter. Talaren har imedlertid på, det sätt sökt vederlägga mina beräkningar, att han uppgifvit de sockerpriser, som noterats i sista da-) garne af förra året, då åter mina uppgifter grundade sig på prisförhållande i Novemoer (den 47), då priset var flera procent högre, än i slutet af året; 1 hvadan, om man icke besinnar detta, det kan kom-!1 ma att se ut, som vore mina kalkyler oriktiga. — 4 Uti don af hr Almgren upplästa skrift, från hvars! författande jag vill frikänna denna Ståndets ledamot, försöks en vederläggning af min uppgift, att s de omtalade Belgiska exportpremierne voro endasts ett hjernspöke. Jag vidblifver imedlertid mitt påstående, att de utgöra intet annat än en drawbach, jemförlig med vår, som imedlertid icke visat sig! utan förmån för våra raffinaderier, hvilka, som jag! tror, år 4844 på då exporterade 4,200,000 rafli-!c neradt socker vunno omkring 235,000 rdr. Men, om is nu denna Belgiska exportpremie vore så stor, hvarföre skulle då icke våra raffinadörer eller vårt land tillgodogöra sig fördelen derutaf, likasom de påstå I de Hamburgska nu göra. — Jag har uppgifvit prir ALA TT t 1 1 Nej, sade han. Det är blott det att ni är!