Aftonbladet – 27 januari 1848, sida 1

Vi satte oss, eller snarare lade oss på .en gräsbeväxt sluttning, midt emst en stor bretch. Men jag tyckte icke att detta var hela historien om fru Saviliar, yttrade jag. Nejo, svarade Lucien, jag vill fortsätta. Hvarje morgon och hvarje afton gick Savilia ned i det der fängelset, hvarest Giudice satt innesluten. — Skiljd från henne endast genom ett galler, afklädde hon sig der och visade sig för fången i samma drägt som vår moder Eva i paradiset. Giudice, sade hon då, hur kan en så ful karl, som du är, inbilla sig att han skulle få en qvinna med detta utseende? — Den:a tortyr, som regelmessigt förnyades tvenne gånger om dagen, varade i trenne månader. Men efter förloppet af denna tid, lyckades det Giudie2 att komma på flykten, dertill hulpen af en kaminarjungfru, som han hade mutat. Snart återkom han då med sina vasaller, som voro vida talrikare än Savilias. Han intog slottet genom storma, och Savilia blef nu hans fånge. För att hämnas på henne, utsatte han henne, alldeles utan kläder, i en stor jernbur, just vid Korsvägen genom en skog, kallad Bocca di Caaccia Efter tre dygn var Savilia död. ,Välan! sad2 jag; men jag tycker att edra förfäder förstodo i grund konsten att hämnas, och att deras efterkommande hafva i viss grad vanslägtats, i det att de hämn:s så lindrigt och menskligt, som att döda hvarandra med ett böss-skott eller ett dolkstyng.n Oberäknadt att de snart komma så lngt att de icke alls döda hvarandran, inföll den unge mannen dystert. Men åtminstone har icke sådant händt inom vår familj. Savilias håda söner, som voro i Ajaccio, under en morbrors ippsigt, blefvo uppfostrade såsom äkta korsikanare och började, då de blefvo fullvuxne, att iriga mot Ginadices söner. Detta krig varade ander fyra århundraden och slutades just med amma datum, som vi nyligen läste på min