Aftonbladet – 26 januari 1848, sida 1

TRES a NE SVENS ENS RAR ST SIR SEN nungen är-hemma, hvilket nu icke är medgifvet.. H. E. grefve Posse: Hr von Hartmansdorff har ansett tillägget till 4 mom. i 6 Söfverflödigt, emedan det faller af sig sjelf att så bör förbållas. — Jag hade ej väntat sådant af den, som i diskussionen om förändring af högsta domstolens organisation ville hafva alla möjliga detaljbestämmelser. Detta är dock något som berer på tycke. I afseende på 2 mom. har hr von H. sagt, alt man velat återföra gamla förhållanden. — Det har ej varit meningen att återföra skillnaden mellan civila och kommandomiål, utan man har velat förekomma, , att alla armeen rörande ärendenskulle ligga nere. Det är troligt, att konungen till sina rådgifvare utser de skickligaste, ej af vissa klasser, uton de skickligaste af alla. Då kan det inträffa att i statsrådet finnas blott 2 militärer. De kunna begge vara sjuka, och om konungen då ej kan tillförordrna särskilda föredragande för de militära ärenderna, mäste dessa ligga nere, emedan konungen ej kan rådgöra om dem med civile. I allmänhet har hr voa H. stödt sitt yttrande på, att dep.-cheferne skulle vara för förnäme och vilja hafva för mycken ledighet. Som jag ej var i konungens konselj vid förslagets uppgörande, torde jag kunna yttra mig: härom. Jag tror ingendera af de anförda grunderna vara de rätta, utan man har: velat förekomma, att regeringsärenderna skulle ligga nere, medan konungen vore i fält. Hr von H:s kalkyler slå ej in. Han har tänkt sig en prins och 3 konsultativa statsråder såsom ledamöter af regeringen samt 7 departementschefer 1lediga. Detta vore möjligt, om icke konungen sjelf ville afgöra mål och toge 4 med sig: då återstå blott 3 departementschefer. Hr von Hartmansaorff: Hr Lefråo har sagt, att man ej borde uppskjuta med afhbjepande af en befiut!ig brist, under väntan på en reg!ementering för Sverge och Norge gemensamt. Delta vore rätt, om det uppgjorda förslaget vore godt; men då det har så många brister, vet jag ej hvarför det stulle antagas, helst när förslag till gemensam reglering med Norge redan är uppgjordt och hvilande hos regeringen. Man borde göra afseende derpå och ej artaga någonting sämre. Grefve Posse tror, att med nuvarande författning skulle det kunna hända, att de militära ärenderna komme att ligga nera. Det har likväl händt, att en amiral i flera månader förestått landtförsvaret, och allt har gått bra. Likaså skulle det kunna hända, att en general komme att förestå flottan, och att denna deraf funne sig lika väl. Grefye Posse har ytterligare sagt, att det vore ej så lätt att finna skickliga män af alla yrken, utan man finge taga skickligheten hvar den funnes. Jag erkänner gerna skickligbetens värde; men grundlagen föreskrifver att till konungens rådgifvare skola utses de skickligaste i hvarje gren. Skul!e man nu, om jurister vore de skickligaste män här i landet, sätta dem till chefer för de militära departemenerna, eller skulle man tvärtom, i fall militärerne voro de skickligaste, sätta dem till chefer för ecle iastikeller finansdepartementerna? (skratt.) Grefven har sagt, att statsrådsledamöternes anal vore för ringa, om konungen toge fyra med sig i ält; men om två nya tillsattes, så försloge det. Men r det skäl, att konungen tager så många med sig jä resor? I Norge anses det vara mnog, att tvenne ro tillstädes hos konungen. Om sådant går an der tändigt, så går det an i Sverge under krigstid, att lott två statsrådsledamöter följa konungen i fält; nen då böra ärenderna först genomgås af regerinen hemma. Sedan distussionen förklarats slutad, afgjordes fr?an genom votering, som utföll med 71 röster fir ifall och 8 för afslag. — — rör