Aftonbladet – 24 januari 1848, sida 3

Men vi kusna ju fortsätta samtalety, sade jag. Är icke ert rum Beläget midtemot detta? — Vålan! så lemna då er dörr öppev; jag skall äfvenledes låta min stå öppen, öch sålunda kunna vi prata, fastän ni kläder: er. Då vet jag något bättren, svarade han. Kom ia till mig. Jag skall kläda mig i mitt lilla toilettrum. Under tiden kan ni, som är amatör af. vapen, enligt hvad jag redan tyckt. mig märka, ba tillfälle att betrak:ia mina. Deribland fianas många af ett visst värde, — bistoriskt nemligen.n Detta anbud hade för mycket samband med min önskan att få jemföra de båda bröcsernas rum, att jag ju icke med nöje skul!e antaga det. Jag skyndade således att följa min unge värd, hvilken, öppnande dörrarne till både mitt och sitt rum, gick före mig, för att visa vägen, Nu trodde jag mig inträda i en verklig arsenal, Alla möblerna voro från Ludvig dei fjörtondes och Ludvig den femtondes tidehvarf; sängen skulpterad och med en stor himmel, uppehållen af. vridna pelare, var draperad med grönt damast med iväfda -guldblommor. Fönstergardinerna voro af samma tyg. Väggarng voro klädda med spanskt gylleniäder och: öfverallt syntes trofeer af dels gamla .göthiskea, dels. modernare stridsvapen; Man kunde icke gerna: misstaga sig om tycken och böjelser hos den, söm bebodde:detta rum: de voro lika krigiska, som hans brors vöro fredliga. : Sen, sade ban, i det han giek in i sitt toiIettrum, ni befinner er nu bland tre århundraden. Och nu skall ni få se attjag kläder mig som bergsbo, ty jag Har ju redan sagt er att jag nödgas gå ut, så snart jag spisat aftonmåltid.a Och hvilka äron, frågade jag, bland alla dessa värjor, dessa bössor och dolkar, de historiska vapen, hvaromani taladetp (Forts) 9 a