Aftonbladet – 21 januari 1848, sida 2

dag öfverraskar vid bordet, på promenaden eller i hans säng, och som man förgifver, sticker ibjel eller stryper. Går han den civila vägen, så är det helt annat: då gifter han sig mot sitt tycke; då får han barn, som han ej vet hvar. ifrån de komma, och om hvilka han måste draga försorg; då är han rof för en beständig strid med bekymmer, om han är fattig, för att kunna försörja sin familj. och om han är rik, för att ej blifva bestulen af sin intendent och bedragen af sina arrendatorer. Är detattlefva? Under det att vi, besitta! vi födas och det. är den enda smärta vi förorsaka vår mor, och det öfriga angår vår husbonde. Det är han, som föder oss; det är han, som väljer vårt yrke, allsid lätt att lärs, så vida man icke är ett dumhufvud. Aro vi sjuka, så sköter hans läkare 0ss gratis, ty om vi doge, så vore det ho. nom en stor förlust. Äro vi friska, så hafva vi våra fyra goda mål om dagen och en god stuga att lägga oss i om natten. Aro vi kära, aldrig finne3 det annat binder för vårt giftermål, än om föremålet ej älskar oss; äro vi älskade tillbaka, så skyndar vår husbonde sjelf på giftermålet, ty han är angelägen. om att få så mycket barn. som möjligt, och för barnen gör man, hvad man har gjort för oss. Säg mig några stora magnater, som äro lyckligare än deras slafvar. Jo, jolv mumlade Gregoire, i det han slog i ännu ett glas bränvin; men med allt det der är du icke fri,) Fri, på hvad vis?, frågade Iwan. Fri att gå när du vill och bvart du vill Jag? fri som fogeln, svarade Iwan. Storskrytarel sade Gregoire. : Fri som fogeln! säger jag dig; ty jag bar en god husbonde och i synnerhet en god. matmorp,, fortfor Iwan med ett besynnerligt leende; jag beböfver blott begära, så är det gjordti VY (Slutet följer.)