Aftonbladet – 19 januari 1848, sida 3

eforus, domprosten eller, der sådan icke finnes, en af biskopen förordnad prestman, landshöfdingen eller den han i sitt ställe utser, två ledamöter, valde af föräldrarne till den i stiftsstadens läroverk undervisade ungdom, rektor vid samma läroverk, samt en af stiftets samtlige skollärare vald ledamot, tillsammans sju personer. Eforalstyrelsens befattningar skulle bufvudsakligen vara att upprätta förslag till sådana lärarebeställningar inom stiftet, som af K. Moaj:t tillsättas, samt förordna lärare i musik, gymnastik och teckning; att, jemte eforus, tillse gifna föreskrifiers ordentliga efterlefnad och vaka deröfver, att undervisningen med drift och ordning lemnas; på skolkollegiernas förslag bestämma, hvilka läroböcker skola begagnas, skilja lärarne emellan i de frågor, som angå deras ömsesidiga skyldigheter; bestämma löneturen dem emellan; emottaga och, jemte eget utlåtande och berättelse, till den längre ned omtalade centralstyrelsen insända de årliga berättelser, hvilka rektorerva böra afgifva; förvalta de kassor, som äro gemensamma för stiftets flera läroverk; afgifva utlåtanden i frågor, som angå undervisningen inom stiftet; framställa förslag till sådana förbättringar, som anses nödiga och verkställbara; samt i allmänhet befordra allt hvad till undervisningens och uppfostrans gagn kan lända. KLokalstyrelsen kunde vid stiftsstadens skola vara densamma som eforalstyrelsen, men vid andra skolor bestå: vid högre skola af inspektor, såsom ordförande, landshöfdingen, eller den han i sitt ställe förordnar, en af eforalstyrelsen utsedd ledamot, två ledamöter, valde af föräldrarne till den i skolan undervisande ungdom samt rektor; och vid medelskola eller lägre skola af inspektor, en af eforalstyrelsen utsedd ledamot, vald af föräldrarne samt rektor. Lokalstyrelsens befattningar borde hufvudsakligen vara: att, jemte inspektor, hafva öfverinseendet öfver skolan; bestämma, hvilka lärjungar böra erbålla befrielse från eller lindring i skolafgiften; fastställa lärjungarnas afgifter till ved, ljus och dylikt; söka bereda tillgång till fyllande af de materiella behof, som för skolans ändamålsenliga gång erfordras; i möjligaste måtto söka förskaffa ungdomen passande värdar; genomgå rektors räkenskaper, innan de till eforalstyrelsen insändas, och så vidare. Så, som dessa styrelser äro föreslagna, blifver inom dem antslet af de personer, hvilka om läroverken ega speciel kännedom, öfvervägande, så att läroverken ej bira kunna, komma att störas af möjliga försök af de öfriga ledamöterna att leda dem till för dessa inrättningar främmande eller med dem oförenliga ändamål, men tillfälle ändock lemnas barnens föräldrar att till sakkunnige personers pröfning framställa sina yrkanden på de förbättringar eller rättelser, hvilka de anse behöfliga, och att, om på dem afseende icke göres, få dem på enkel och naturlig väg underställde högre myndigheter, ända till Kongl. Maj:t. Ofelbart skall, genom en sådan åtgärd, hvarje ort mera lifvas för sitt skolväsende och söka bereda det sådana förmåner, som kunna gifra det en ändamålsenlig utveckling. En annan af behofyet högt påkallad förändring, i synnerhet då vid en py reglering ämneslärarne få ökad undervisningsskyldighet, är att samtlige lärarne skiljas från de konsistorietla göromålen. Utom det att en del af den tid, som på undervisningen och beredelserna dertill borde användas, upptages af dessa göromål, ryckas äfven sinnena genom dem åt andra alldeles främmande föremål, så att någon gång till och med nitet för stiftets ecklesiastika intressen blir större än för framstegen inom det kall, hvilket personerna egentligen tillhöra. En sådan förändring är ock föreslagen af Kyrkolagskommitten och torde kunna anses vara så erkändt nyttig för läroverken; att meningarne derom ej lära vara mycket delade. För att tillvägabringa och bibehålla den så nödiga enheten och sambandet, ej allenast emellan läroverk af enahanda art, utan ock emellan läroinrättningar af olika beskaffenhet, eller emellan universiteten, elementarläroverken och folkskolorna; för att gifva dem en föreningspunkt före högsta styrelsen eller E. K. M:t, och för att göra möjlig den konseqventa och planmessiga tillsyn och kontroll å undervisningens ordentliga och ändamålsenliga gång, som måste vara högst vigtig, torde ingenting vara så nyttigt och behöfligt som inrättandet af en centralstyrelse för undervisningsverken. Uti särskildt underdånigt memorial har jag sökt närmare utveckla angelägenheten af en sådan institution, och föreslagit sättet, huru den borde vara sammansatt, samt tillika uppgifvit de kostnader, som dermed skulle vara förenade. Hvad slutligen angår den högst vigtiga punkten, huru de föreslagna förändringarne må kunna sättas i verket, utan att befaras må, på ena sidan, att undervisningen under öfvergängsperioden skall lida, och på den andra, att lärarnes billiga anspråk på löneförbättring komma att alltför länge uppehållas, så torde väl, såsom allmän grund, härvid böra antagas, att de förändringar, hvilka hos lärarne fordra andra egenskaper eller kunskaper än dem, hvarå de redan aflagt prof, icke sättas i verkställighet annorlunda än småningom och i mån af skeende afgång, men att åter de, hvilka icke i sådana förhållanden möta hinder och icke heller störa de nuvarande metodernas harmoniska begagnande under tiden, ialla fall ju förr desto heldre införas, samt att i öfrigt, der lärarne så önska och kunna visa, både att de inom sin krets ega erforderliga lärarekrafter och att det sammanhang, hvaruti deras skola måste stå med andra skolor, derigenom icke störes, förändringarne, efter för hvarje skola skedd speciel pröfning, må kunna genast tillämpas. Sålunda torde ingen af nuvarande ordinarie lärare, mot eget begifvande, kunna åläggas att undervisa i andra ämnen eller till högre kunskapsmått, än det, hvarpå han aflagt kunskapsoch undervisningsprof, ej heller någon nuvarande lektor tillförbindas att meddela undervisning i de delar, som nu tillhöra skolans tre nedersta klasser, eller någon skolrektor förpligtas att ingå såsom lärare under en Ny rektor; men deremot torde alla dessa förhållanden kunna ega rum, om lärarne derom öfverenskomma och Kongl. Maj:t, efter eforalstyrelsens börande, finner för godt att sådant bifalla; börande likväl i allmänhet. och om icke särskilda förhållanden föranleda till undantag, hvar och en, som åtager Sig en undervisning, till hvars meddelande han icke redan aflagt prof om erforderlig skicklighet, slägga sådant prof, innan han på ordinarie stat kommer i åtnjutande af de förbättrade löneinkomster, som dermed åtfölja. Att hvar och en under sin tjenstetid bibehålles vid de lagliga inkomster, hamn innebar, äfven om de i något enstaka fall skulle vara större, än den nya staten upptager, faller af sig sjelf, likasom att hvars och ens billiga anspråk på framskridande i sin tur till redan stadgade löneinkomster, böra tagas i betrakt.nde. Den åtgärd, som imedlertid torde böra ju förr desto beldre Vidtagas, är meddelande af föreskrift derom, att, intill dess annorlunda stadgas, de, som till lärareplatser vid elementarläroverken befordras, endast må erhålla förordnanden å sina LV MA Må OA Jm Ar tjenster, med rättighet att tills vidare komma i åtnjutande af tjensten åtföljande förmåner, men att med prof och tillsättning i öfrigt skall tillgå, på mo Ba PurnaRn förannlrifP. ss IN rr a MM NM mm MM AA -—: nd me OR MN pp -tv -—v Vv TT mm DM Dn B MY ff si li 9 f j mr pr