Aftonbladet – 13 januari 1848, sida 2

flyttning. Denna fråga, eller rättare frågan huruvida Götehorg är lämplig punkt, är ej ny. Redan år 4770 anförde ständerna, huruledes det vore oemotsägligt, att Götheborgs station ej kunde skydda ett enda fartyg, mindre en hel eskader. Sekreta utskottet uttryckte 2 ir sedmare samma tanke. Under Carl XI:s tid förklarades Götheborg olämpligt, emedan in!oppet fryser till, och om Csrl XII fått lefva, skulle flottan säkert blifvit flytiad till ett bättre ställe i skärgården. 1849 års befästningskommitte an såg Götheborg för en icke väl vald punk!; men. i vilirådighet om hvilken plats i yttre skärgården som vore den bäta2, vågade den ej bes ämdt uttala sig för flyttning. Den förklarade dock, att om flottan skulle förblifva i Götheborg, burde Nya Varfvet befästa: 41859 års belästoingskommittå yttrade, att som flottans station i Götbeborg vore u:satt för öfverrumpling, äfven af en mindre styrka, så borde den befästa men då detta skulle kos!a mer, än som motsvarade vigten af den obetydliga eskader, der komme att ligga, så vore det mer lämpligt au flyta stationen till Marstrand, hvarest eskader , alla fall måste fionas i krigstid; och flyttn ng skulle kosta vida mindre än befåstniog. Eu erfaren ledamot af 4849 års befästningskomwilt yttrade, att Nya Varfvet är så beläget, att 4 å 300 man. skulle kunna öfserföras på fiskarbåtar från Jutland, och, utan att ses, nalkas Görheborg samt uppbränna det. i Marsirand har tvenne djupare och ett grundare inlopp, bvilket medför den stora fördel, att fartyg af hvad beskaffenbet som helst — åfven kanonjollar — derifrån kunna utlöpa och försvara hvad punkt sem belst på vestra kusten, äfven Götbeborg. Från Nya Varfvet vid Gj:h-borg kunna deremot icke kanjnslvpar eller jollar utlöpa vid stark vestlig vind. Vilefva ou icke i Tordenskjölds tider, då det gick an att med en ringa styrka, genom öfverruwmpling, borttaga en hel eskader, och nu för tiden, då man har ångkriften till bi:räde, låter det sig ej heller göra att med en stor flotta intaga en position utanför Marstrand. Det är icke heiler så Jätt at. blockera Carlsten; dertill skulle fordras mycket stora stridskrafter och uppoffringar, likasom det skulle medföra stora vådor i skärgården. . Nödvändigheten af att Nya Varfvet är befästadt, har blifvit af alla intygad; finnes då derstädes någon befästning? Nej. Och det är ej troligt, att någon sådan kommer till stånd, emedan det skulle blifva dyrt och icke leda till ändamålet. Chefen för ingen.-corpsen har sagt, att en sådan befästning skulle kosta 1!, millioner rdr bko. Nya Varfvets belägenhet är sådan, att den gifver en fiende anledning till att komma och förstöra det, och sed:n gå upp och brandskatta rikets andra stad. Man bör dock ej sjelf locka fienden till sådana försök. Det har blifvit sagdt, att genom den föreslagna flyttningen, kostnaderna för Nya Vorfvets anläggning skulle gå förlorade. Dettaborde ej hindra planens gillande, om denna b-finnes god; — mean hede då endast att beklaga, det sådana omkostnader blilvit gjorda, som icke ledt till sitt ändamål. Om Ständerna ville gå in på.befistniog af Nya Varfvet vid Götheborg, så att flottan der kunde qvarstinna, skulle detta visst lända till förmån tör der stationerade officerare; men staten bör ej uppoffra sig för desses skull; och frih. var öfvertygad, ait om man ville höra de i Götheborg stationerade flottans officerare, skulle de enhälligt vitsorda fördelen af förflytiningen till Marstrand, osktadt de sjelfve derigenomi komma att förlora i boställenas beqvämlighet. Man har sagt, att skärgårds-försvaret skulle försämras genom eskaderns flyttning från Gitieborg till Marstrand. — — — — — Men säkert är, att den komme att stå torrare på det sednare stället, är på det förra. Vid Nya Varfvet har det händt, att vid vestliga stormar vattnet gått upp till de lägre stående båtarne, och en gång, att vattnet gått ända upp :ill fartyg, som stålt på bäddar, så att manskapet mist rädda dem från att flyta bort. Frih. slutade med att yrka återremiss af betänkandet, och ait hans anmärkningar dervid iwnålte få medfölja till utskottet. Hr Gripenste?t: Marstrands företräde framför Götheborg har mindre varit föremål för utskottets öfverläggningar, än öfriga materiella frågor. Utskottet har visserligen haft tillgång till en handling, som utredt frågan, nemligen befästningskommittåns utlåtande; men :denna kommittås åsigter om företrädet hafva varit så sväfvande, och inom utskottet har talats så mycket härs och tvärs, att utskottet ej tilltrott sig att afgöra frågan om företrädet. Det har ej heller åberopat andra skäl för sitt afstyrkande, än de öfriga materiela, nemligen det ofullständiga i uppgifterna om beskåffenbeten och kostnaden för det föreslagna nya etablissementet. För sin del förklarade talaren, att de upplysningar, frih. Gyllengranat i detta afseende lemnat, ej vore tillräckliga, och han vågade säga, att de ej heller skulle komma att af utskottet så anses. Det är ännu oafgjordt, om etablissementet kommer att omfatta varf eller ej. Af propositionen har man funnit meningen vara, att förvandla stationen i Götheborg till depöt i Marstrand; men dessa ords betydelse är ej så bestämd, att man deraf kan få bestämdt begrepp om hvad som är åsyftadt — om varf skall der anläggas eller icke? Sakkunnige män hafva försäkrat, att om varf icke finves på stället, utan skärgårdsfartygen skola dit förflyttas, så skadas de; ty om ett sådant fartyg en gång varit i vatten, ruttnar det fortare än annars. Således måste de byggas på stället. Man har sagt, att genom flyttningen skulle kostnaden för den civila personalen i Götheborg besparas; men om varf måste inrättas på .det nya stället, så blefve personal dertill också nödig, och följaktligen upphörde besparingen. Om allt detta hade utskottet varit i okunnighet