Aftonbladet – 12 januari 1848, sida 3

LITTERATUR. Om Religionsfriheten i Förenta Staterna, a! Robert Baird, med företal af doktor Aug. Neander, öfvers. Jönköping, hos J. Sandvall, 1247, 249 sidd. stor 8:0, å 4 rdr bko. (Slut fr. gårdagsbl.) Det är af stor märkvärdighet, att betrakta gången af förhandlingarne, hvarigenom i Virginien — ett af hufvudländerna, hvari den biskopliga kyrkan herrsktd2 — söndringen mellan kyrka och stat först timade, eller, med andra ord, upphälvandet af statsreligion, försiggick. Ett memorial, som till Virginska generalförsamlingen ingafs af presbyterianerne i Hanover i Virginien, innehöll en för sakens slutliga afgörande mycket verkande deklaration, hvarut:, jemte kyrkans och statens skiljsmessa från hvarandra, särskildt rekommendersdes, att låta kyrkans understöd ande från statens sida upphöra, och öfverlemna henne åt frivilliga hidrag. På ett ställe i memorialet heter det: Vidare låter sig ingalunda bevisa, att evangelium behöfver ett sådant borgerligt understöd (nemligen att upprätthållas i form af StatsreliZion). Vi hysa fastmer den öfvertygelsen, ait Återlösaren afsgt allt samvetsberoende af statsmekten, i det ban förklarade, att hen: rike icke var af denna verlden, och då hans vapen äro af andligt slag och endast bestämda att verka på menniskornas omdöme och hjertan, så måste vi lefva i den öfvertygelsen, att kristendomen skulle, likasom i apostlarnes degar, bäst hbafva framstått i sina egendomliga företräden, kraftigast gripit menniskobjertat och fortfarit att blomstra i Lögsta renhet, om menniskorna förblifvit i ostörd besittning af sina oförytterliga religiösa friheter. — Derföre bedje vi om inga kyrkliga företräden i staten åt oss sjelfva, men kunne också icke godkänna attskdana medgifvas åt andra; ty sådant skulle blott leda till uieslutande privilegier för en vis: klass uten sypnerlig uppenbar förijenst, och i och med detsamma till förolämpning för alla andra konfessioner.n Man ser utan svårighet, att det just var af religiösa grunder statskyrkan sålunda uppbäfdes i Virginien, liksom seden i hela Amerikanska unionen, och att detta för sjelfva det christliga lifvets uppblomstring och vidmakthållande haft de följder, historien med faktisk ovedersäglighet der i landet visar. Det torde intressera läsaren att inhemta det så ryktbara lagförslaget om den religiösa frihetens grundläggning, hvilket af Jefferson inlemnades, och som 4775 antogs af lagstiftsnde församlingen i Virginien. Ordalagen äro: Alldenstund den Allsmäktige Guden skapat menniskosjälen fri, ligger för öppen dag, hurusom alla försök, att verka pä den genom kyrkliga straff, bördor och edikter, blott leda dertill att väcka förställning ochlåghet och måste anses såsom afvikelse från. vår Religionsstiftares plan, den der, såsom kroppens och själens herre, icke ville, att hans lära skulle utbredas genom utvärtes tvånz, ehuruväl detta hade stått i Hans allsmäktiga hand; — hurusom lagstiftare och styresmän i borgerliga och kyrkliga mål, ehuruväl sjelfva villfarelse underkastade, således ingalunda inspirerade män tillvllat sig ett herravälde öfver andras tro, och derföre, att de höllo siva egna meningar och tänkesätt för allena sanna och pålitliga, sökt tvinga dem på andra, och denna deras gudlösa fördom i största delen af verlden och i alla tider bragt falska religioner till herraväldet och länge upprätthållit dem; — hurusom det är syndigt och tyranniskt, att tvinga menniskan till penningeutgifter, för att derigenom utbreda meningar, med hvilka hon icke öfverensstämmer; — hurusom tvånget, att understödja den eller den predikanten. beröfvar menniskan hennes rätta frihet, att gifva sin skärf, endast åt den andlige, hvars sedlighet hon önskade taga till mönster, hvars inflytande hon känner mera öfvertyga sitt inre, men deremot