Aftonbladet – 7 januari 1848, sida 3

Joh. Persson. Från Upsala län. OM FURSTARNAS KALENDER OCH DESS PROFETIA. De fleste bland allmänheten känna, att i Tyskland årligen utkommer en till formatet liten, men tjock bok på Fransyska språket, tryckt med mycket fin stil, kallad Almanach de Gotha, som innehåller en roggrann förteckning på alla farstliga familjer eller regenthus i Europa och seras medlemmar, med uppgift på deras födelseår samt ett halft dussin porträtter, äfvensom ett bihang af statistiska underrättelser och reeister öfver de diplomatiska corpsernes ledamöter. Vi hafve nyligen erhållit denna kalender äfven för det nu påbegynta året 4848, och vid des; jemförande med de förra årgångarna funnit några anledningar till betraktelser, som i följd af ämnets beskaffenhet torde vara märkliga nog att förtjena upptecknas. Eno intressant omständighet, som man observerar vid öfversigten 2f en samling af denna furstekalenders årgångar sedan 20 å 30 år tillbaka, är nemligen, att densamma blifver digrare för hvarje år. Sålunda har, endast under det nu löpande tiotalet elr rån år 1841 till nuvsrande årgång, tillökningen af födda prinsar och prinsessor varit så ansenlig, att förteckningen å de höga familjerna växt ifrån 232 till 287 sidor, alltid tryckt med samma fina stil; och vid närmare granskning visar det sig vidare, att denna tillökning för hvarje år är i stigande, så att t. ex. skilnaden mellan analet detta och föregående år är större än skilnaden i antalet mellan det förra året och det näst förutgående, och ännu större är skilnaden mellan tvänne på hvarandra följande är för läpgre tid sedan, o. s. v. Som nu många namn förekomma på hvarje sida, så visar det, med andra ord sagdt, att de furstliga personernas numerär jemväl icke allenast befinnes i et fortfarande tillvext, utan ifven att denna tillökning sker i en s:igande proportion. En serskild observation, som står i sammeanhang härmed, är, att den mortalitet i barnaåren, som förekommer bland de stora folkmessorna i allmänhet, jemförelsevis är ganska ringa inom furstebusen; ja, det kan smrare räknas såsom en verklig sällsynthet, att någon ung prins eller prinsessa sflider. Orsaken härtill ligger sannolikt i den orsorgsfulla skötsel och tillsyn, samt den noggranna läkarevård, som dessa barn erhålla, den sorgfria lefnad de föra, vistandet i rymliga boningar, lagom kroppsrörelse, frihet från osunda sysselsättningar och ansträngningar som tära på lifskraften under barnaåren, undvikandet af vådor o.s.v. Då furstliga personer derjemte gifta sig mycket mera ou än förr och en stor mängd drottningar och furstinnor, såsom man ser af kalenderp, äro serdeles fruktssmma och kafva en hel skara afkomlingar, så kan det på grund häraf förutses såsom temligen sannolikt, ait det nyssnämnda stigandet i numerär, långt ifrån att minskas, tvertom skall oupphörligt tilltaga, så att, om t. ex, tillökningen nu sedan de sista 8 eller 9 åren antages hafva uppgått till 300, torde den vid slutet af nästa tiotal, eller. omkring år 1860, utsöra 2000 mer än år 4850, år 1870 vid pass 1500 mer än år 4860, eller 2500 flere än år 1840, 0. 8. V. Detta är ett fenomen, som onekligen förtjenar uppmärksamhet, emedan det nödvändigt måste leda till ännu mera märkvärdiga resultater i afseende på samhällenas utseende, om det allt framgent kommer att fortgå på ssmma sält, så alt vår verldsdel slutligen om ett eller tvåbundra år komme ati äga en hel serskild befolkning af furstliga personer. Aut nu på förband bedöma följderna af ett sådant förhållande på ställningen i det. hela, är naturligtvis icke möjligt; men det är likväl af intresse att lägga märke dels till några redan gilna data i afseende på de furstliga familjernas ställning, såsem serskiljd ifrån alla andras, dels ock till vågra mer ell:r mindre gemensamma karaktersdrag i deras sträfvsnden under den närvarande tid:åldern, hvilka kuvna aniagas äga ett inflytande äfven för framtiden. 3 Det första af dessa data är, att furstliga personer nu för tiden uteslutande blott gifta sig inom hvarandras krets. Det är svårt att säga hururida det utgör något hemligt ordensbud dem emellan, att det icke får ske annorlunda; men man känner åtminstone den utomördentRR EAT kar SA mna AA dr gren är a AA