Aftonbladet – 3 januari 1848, sida 2

manfogningar och fula former, som erhållas genom brist på kunskap och af ögat inhemtad smak: besinnar man huru illa mycket nu utfaller, för det att arbetaren ej eger nödigt begrepp efter physiska eller kemiska grunder — serskildt för sitt bandtverk, — om det råämne han handterar: huru handtverkaren hoz 0ss mycket ofta går under, endast derföre att han ej kan geometriskt beräkna hvad som åtgår,! eller kan föra bok, efter som hvarje yrke mål fordra; så ser man lätt att det — i allmänhet taladt — fattas vår arbetare allf, utom ett medfört godt begrepp, för att vi med vår industri må komma till någon likhet med wutländningens. Men man ser ock att detta allt, som fattas, är konstruktionsoch tillämpningsskolor för arbetare uti alla handtverk och slöjder. De handtverk och slöjder, der nu nämnde kunskaper till större eller mindre mått behöfvas för att fort och lätt arbeta, äro, äfven med inskränkning till endast de hos oss öfliga, icke få. Jag tror mig, för att närmare kunna fästa, isynnerhet de andra riksståndens uppmärksamhet på frågans stora omfattning, och deraf följande vigt, nu böra uppräkna en mängd. Vi äga: murare, tlimmermän, snickare, smeder, stenhuggare, kakelugnsmakare, bildhuggare, tapetserare, målare, svarfvare, guldoch silfverarbetare, juvelerare, kopparslagare, bleckslagare. tenngjulare, gördelmakare, glasmästare, krukmakare, tunnbindare, vagnmakare, sadelmakare, snörmakare, tapettryckare, spegelfabrikörer, lackerare, stämpelsnidare, ciselörer, gravörer, koppartryckare, bokbindare, fodralmakare, paroplyoch käppfabrikörer, vaxduksfabrikörer, blockmakare , segelsömmare, handskmakare, skomakare, skräddare, kattunstryckare, väfvare af alla slag med mönster, urmakare klockgjutare, musikaliska och matematiska instrumentmakare, allehanda mekaniska arbetare, machinister, pumpmakare, korgmakare, arbetare af leksaker, knappmakare, kammakare, orgelbyggare, porselinsfabrikörer, trädgårdsmästare, arbetare af allehanda redskap af trä, Oo. s. Vv. Till hvarje af dessa och många flera, slöjder och yrken höra fackrilningar, som arbetaren bör väl förstå, och äfven kunna sjelf sammansätta, för att lätt och fort tillskära eller bilda. Till hvarje af dessa yrken -behöfves matersalkännedom. I hvarje af dem verka etl geometriskt begrepp utomordentligt fördelaktigt på arbetet, dess nytta afseende och afsättlighet. Uti den underdåniga berättelsen från kommerce-kollegium of fåbrikernas och manufakturernas ställning å 18435 är — utan att likväl arbetarne vid fabriker och i husslöjd räknas — antalet handtverksmästare. gesäller, lärgossar, idkare och betjening i och för näringen, uppgående för alla rikets städer till 23,617, samt af handtverksmästare och lärlingar på landet till 20,096: tillsammans således 45,743 personer. , Detta är en armeg, med hvilken landet skulle vinna segrar under freden, om hon vore tillbörligen öfvad. Denna arme kan — för att bringa landet inkomst — mångdubblas. Henne måste landet allt hvad möjligt är rekrytera. Sverige måste hafva henne stående, öfvad hela året om, och slagärdig; nej stridande! Öfverallt, utom våra gränsor, undervisas arbetaren i teckniska skolor. Endast vi hafva inga sådane för arbetaren. Jag lånar här utur ett betänkande af kowmitterede inom svenska slöjdföreningens direktion, afgifvet den 8 Dec. 4845, följande fakta: Sachsen, med icke fullt bälften så stor folkmängd som Sverige, har, utom en högre technisk undervisningsanstalt, 3:ne större industriskolor, 42 söndagsskolor med undervisning i aritbmetik, l geometri, frihandsteckning, geometrisk ritning samt llandets språk; vidare 6 byggnadsskolor och 4 fabriksritskolor, en mängd specialskolor, såsom 16 skolor i knyppling och spinniog, skolor i väfnad, halmflätning, m. m. samt en större söndagsskola för 800 ynglingar i kalligraG, stilöfning, arithmeltik, ritning, geometri, fysik, geografi och historia; utem allt detta, en mängd lagre söndagsskolar. I Baiern har, med blott !4, högre folkpnummer än I Sverge, 3.ne polytechniska skolor och 25 industriskolor. Dessutom meddelas undervisning åt 6000 ynglingar i helgedagshandtverksskolor, och åt ytterligare en stor mängd i ännu andra undervisningsanstalter. Baden, med föga öfver 1, af vår folkmängd, Ihar, jemte den polytechniska skolan och de högre I borgareskolor, som finnas i hvarje stad, der, utom vanliga undervisningsämnen, äfven förekomma naturalhistoria, fysik och ktmi samt linearritning, Tperspektiv och skuggningar, kopiering af gipsformer m. m., — diverse industriskolor, hvilka dock lendast äro söndagsskolor för handtverkslärlingar. Hannover, med omkring hälften så stor befolkIning som Sverge, har, utom ett stort techniskt institut, 22 lägre industriskolor med tillsammans 312,840 lärjungar samt derjemte en hetydlig hbandt verksskola. Preussen har, utom det högre techniska institutet och industriskolan i Berlin, 20 industriskoloi i provinserna, samt i hvarje större stad en högre loch i hvarje mindre en lägre borgarskola. Til I loch med i denna lägre skola meddelas undervislning, utom i vanliga ämnen, äfven i mathemaltik och naturvetenskaper. Danmark eger, utom den polytechniska läroanIstalten, åtskilliga skolor för bandtverkare, samt en för 2:ne år sedan af det techniska sällskapet inrättad skola för omkring 700 af handtverksklassen.x Det var med all denna verklighet för ögonen, som svenska Slöjdföreningens direktion ansåg såsom ? lett mål, värdigt den Varma fosterlandskärlek, som bildat en förening till svenska slöjdens uppbjel ; Ipande, att i första rummet, och med allt hvac , Jbon kunde förmå, söka bilda en skola, der arbe tfaren kunde vinna den förståndsbildning, utar Ihvilken ett bättre arbete i verkstäderna, äfven ho loss, elt-arbete jemförligt med utlänningens, dug 5 ligt till täflan med hans, i skönhet och godt köp licke är möjligt att vinna. Så bildades Svenska Slöjdföreningens skola bä ,i hufvudstaden. s) Landet har följt denna skolas verksamhet me adeltagande, och mångenstädes ifrån gifvit henn stöd. Också hade den unga läroanstalten genas börjat med att hålla sina handlingar öppna fö offentligheten. Redan efter första halfårets un dervisning hölls ojffertligt, förut genom tidningar re Frack a an nt Föne Nn FRIN os TRA