Aftonbladet – 3 januari 1848, sida 1

Diligencen ankommer till Götheborg Thorsdagar och Söndagar, till Helsingborg Tisdagar, och till Stockholm Måndagar och Thorsdagar. KONGL. MAJ:TS FÖRSLAG TILL TULLTAXA 7). Vindrufvor. Med nedsättning i gällande införselstull å vindrufvor, 6 sk. skålpundet, torde den af tullkommitteen derå föreslagna afgift, 5 sk. eller 20 procent å tullvärdet, böra godkännas, enär varan är att hänföra till klassen af naturprodukter. Vinsten. Såsom af föga skiljaktigt värde synes rå och renad vinsten lämpligen kunna åsättas en gemensam medeltull af 4 sk. 6 rst. skålp., i stället för den nu gäl!ande införselsafgiften 24 sk.lisp.å den förra och 2 sk. skålp. å den sednare, jemte det den råa, enligt hvad ofvan är anfördt, ansetts böra ifrån utförselstull befrias. Vifnaxer m. m. Den i införselstariffen föreslagna redaktionen af artikeln väfrader innebär både en förenkling i rubrikernas uppställning och en efter de serskilda varornes verkliga värden lämpad nedsättning i tullafgifterna. Begge dessa omständigheter torde få anses hufvudsakligen bidraga till de inhemska fabrikernas sanna skydd och fördel, ty en tulltaxa, hvars bestämmelser kunna med lätthet och säkerhet tillämpas, och hvars afgifter äro måttliga, allägsnar vinningslystnadens försök till oloflig införsel, och betryggar sålunda bäst den åsyftade uppmuntran för inhemsk slöjd i förening med statens påräknade inkomst. En redan flerårig erfarenhet har äfven här ilandet ådagalagt det med ziffror bevista förhållandet, att just de handtverksoch fabriksvaror, för hvilka sedan 1823 införselsförbud blifvit upphäfna eller nedsättningar i tull egt rum, åstadkommits inom landet till större mängd och godhet än förut, och exempel finnes till och med på ett handtverk, som förkofrat sig under tullfrihet för likartade tillverkningar. D:remot har ock erfarenhaten visat, att, varor, förbjudna till införsel eller med alltför hög tull belagda, särdeles väfnader, företrädesvis vid beslagstillfällen anträffats. Med hänsigt ti!l upphäfvandet af hittills gällande förbud emot införsel af vissa utländska väfnader, förnämligast släta sidentyger, kläden och andra dermed jemförlige ylleväfnader, samt gröfre tomu lsvaror, må serskildt erinras, att betydliga nedsättningar blifvit föreslagna i tullafgifterna å flere för den inhemska tillverkningen nödiga råämnen, såsom firgadt silke, ull, bomolja samt blekningsoch färgämnen, äfvensom att lättnad för införsel af machinerier och redskap blifvit tillstyrkt. I öfverensstämmelse -med hvad Norrköpings fabriks-societet, uti dess här ofvan anförda skrift önskat, torde Kgl. Maj:t derjemte finna godt, att såsom öfvergångsitgärder, tjenande att lugna till äfventyrs öfverdrifna farhågor, förordna: dels att såväl de ylleväfnader, som nu skulle till införsel blifva tillåtne, som öfrige å en serskild för.eckning litt. E., upptagne varor och tillverkningar, för hvilka nu gällande införselsförbud komma att upphäfvas, tills vidare må införas endast till vissa stapelstäder; dels och att alla dessa artiklar, å hvilka, vid den nya tulltaxans utfärdande en fullstänlig förteckning lärer böra allmänheten meddelas, icke må på kreditupplag uppläggas. och. ej heller på nederlag, annorlunda än till återutförsel i de hamnar, som enligt Kongl. förordningen om nederag af den 45 Maj 1843 nu äga ständig nederlagsält. för varor, förbjudna till införsel nemligen: Stockholm, Götheborg, Carlshamn, Landskrona och Söderköping. De hamnar dit införsel af hittills, förbjudna varor endast skulle få ega rum, synas böra blifva de af Norrköpings fabrikssocietet uppgifne: Stockholm, Götheborg, Malmö, Calmar, Norrköping och Gefle, med tillägg af Helsingborg; serskildt i betraktande af den omständigheten, att betydlig införsel af utländska fabriksvaror kan öfver denna ort verkställas äfven under de månader af året, då sjöfarten i öfrigt är stängd. I afseende på Calmar kunde måhända med skäl föreskrifvas, att införsel af hittills förbjudna utländska varor dit ej finge ega rum förr än staden blifvit försedd med fullkomligt ändamå!senligt packhus. För att Icke medgifva rätt till kreditup lag för varor, som nu komma att från införselsförbud befrias, erfordras blott, att icke upptaga dem å den vid tulltaxan fogade särskilda tariff för nämnde upplag, hvilzet ock vid redaktionen deraf iakttagits. Norrköpings fabrikssocietet har dessutom till ytterligsra kontroll å införseln af hittills förbjudna ylleväfnader föreslagit: 2:0 att de icke skulle få införas med andra än däckade fartyg af minst 20 lästers drägtighet; 2:0 att i manifestet, hvilket konsuln i lastningsorten bestyrker, äfvensom i connoissementerna, noga borde upptagas icke allenast märke och innehåll för hvarje colly, utan ock dess volym och vfgt; 3:0 att förtullning af sådane väfnader icke skulle få ega rum med mindre särskild tillförordnad fabriksombudsman dervid vore närvarande för att bevittna förtullningens riktighet genom påskrift å plakatsstämpeln; 4:0 att förnyade föreskrifter må m2ddelas om denna stämpels beskaffenhet, samt 5:0 att alla kliden, som konfiskerades, skulla föras till tullkammaren i närmaste stad, hvarest införsel af kliden är medgifven, för att der försss med konGskationsstämpel och der på auktion försäljas. Hvad första punkten beträffir, så synes någon lättnad för tullbevakningen genom det föreslagna förbudet emot mindre fartygs begagnande desto mindre uppkomma, som oloflig varu införsel måste, då företaget vinner framgång, förutsättas hafva undsluppit tullbevakningens uppmärksamhet, i hvilket fall omständigheterna hvarken förbättras eller försämras deraf, att godset icke lagligen kunnat med sådant fartyg införas; och om åter farkosterna i olaga hamn el!er under lossning af tullbetjenipgen anträffas, påföljden blir enahanda, antingen fartyget är större eller mindre. Ett sådant stadgande, som det 9:dra punkten åsyftar, fanns uti den år 1835 utfärdade Seglationsordving, och hade sin grund uti bemödandet att åstadkomma ett .särskildt korrektiv mot det slags underslef, att större eollys af varor under resa till svensk lossningshafin brytas och olofligen lossas, med qvarlemnanda endast ef smärre deruti inlagda persedlar, försedda med samma nummer och märken, gom connoissementet för de hela persedlarne upptager. Med afseende å de besvärligheter, som denna. föreskrift ofta tillskycdade sjöfarande, och de väsendtliga hinder, som den i vissa fall medförde äfven för den lofliga bBjöfarten, samt sedan General