Aftonbladet – 27 december 1847, sida 2

så goda som tjugufyrapundingar. Nå väl, hon måste stryka flagg, och jag förde henne som god pris in i äktenskapets hamn, der, så vidt jag kan skydda henne, inga stormar skola förstöra hennes lugna skönhet. Kapten afbröts här helt oförmodadt af en storm, men en sådan, som endast framkallades af några blåsinstrumenter och en trumma. Mitt herrskap, sade den artige värden, jag får avertera att detta skall föreställa taffelmusik. Får jag hjelpa er utför trappan, sköna Helena? Ett ord, Edmund; jag har tyckt att den der unga gossen du har med dig, ser allt för gentleman-lik ut för att blandas med den öfriga besättningen; jag har ansett honom som en medlem af din familj, och lemnat ett kuvert för honom vid vårt bord., Edmund tackade, men på kaptenens inbjudning, som åtföljdes af en mönstrande blick, svarade Jonas, att han tackade för den heder man hade ämnat honom, men att det icke anstod honom att begagna sig deraf. Lägg bort dessa ceremonier, min gosse, inföll Edmund. Disciplinen är bra i sinom tid, men när det är fråga om en gästfri och vänlig bjudning, böra inga inbillade svårigheter stänga vägen till glädjens öppna tempel. Blåser icke himlens vind lika mildt uppfriskande på oss alla ?) Jo, och den tillför oss så ljufva kotlett-ångor dernerifrån, att jag, som värd, ej har samvete att låta dem dofta förgäfves så länge. Se så min unga kamrat, följ med oss, om ni icke vill låta oss tro, att ni har ondtisinnet mot någon