tryckningstragan skulle nedalaggas. Efter de herrar, som afsagt sig suppleantskapet i åtskilliga utskott, hade elektorerne utsett till ledamöter: i Koastitutsk. hr af Wetterstedt, N.; i Lagutskottet hr Kröningsvärd, C. G.; i Esonomiutsk. brr Rosensvärd, J. H. och Scheffer, Pehr; i Bevillaingsutsk. hr Nordensvahn, Oito. Till bänkman i 3 afdelaingen utsågs frib. von Knorring, och genom afsigelser bafva 4 bänkmansoch 4 elektorsplais blifvit lediga. oo— Hos Presteståndet förekom Kongl. Maj:ts förslag till ny iulltaxa, hvilket, beledsagadt af några allmänna anmärkningar af doktor Sandberg, remitterades till Bevillningsutskottet. Den Kongl. skrifvelsen angående representationsfrågan lades till handlingarne; hviremot biskop Holmström och doktor Sandberg reservationsvis anförde, att de skulle ansett i sin ordning att skrifvelsen öfverlemnats till Konstitutionsutskottet: nu kunde det synas, anmärkte d:r Sandberg, som Ståndet ej fästat vederbörlig uppmärksamhet på frågar. De öfriga i föregående plenum emottagna Kgl. propositioner, äfvensom åtskilliga då bordlagda motioner, remitterades. För öfrigt upptogs tiden af nya motioners läsning. — Hos Borgareståndet föreföllo åtskilliga längre diskussioner. Hr Kocks förut omnänrmnde motion om bevillning af privatbankeines dividender löranledde en längre diskussion. Hr Hörnstein bestred den kong!. propositionen rörande afskrining af undsättningslånen till Halland. I anledning af propositionen om pension till öfverstelöjtnanten J. Edström, upplyste hersar Berg. och Brinck, att Edström hade fått sig en årlig pension af 4000 rdr bko af Strömsholms kanalbolag. Den kongl. skrifvelsen om representationsfrågans behandling framkallade äfven en längre diskussion. Hr Schartau yttrade: Ingen kan hafva glömt den sinnesstämning, som genomgick ej blott riksdagen, utan hela riket, då den af 4840 och 1841 årens Ständer beredda representationsreformfrågan bebandlades och, i det skick den hade erhållit, förkastades vid det första möte, som för 3 !, år sedan egde rum emellan Svenska folkets representanter, sådana våra grundlagar känna dem, samt den af förhoppningarnas morgonsol omstrålade och af den mest lifliga och förtröstansfulla tillgifvenhet omslutne Konungen. — Jag återkallar hågkomsten bäraf, för att tillika få upplifva minnet af det lugnande och tillfredsställande budskap, som skänkte oss en löftesrik försäkran, att den stora nationalangelägenheten vore en fråga, som ej kunde falla. Innebar denna försäkran ett bevis för det nya regeringssystemets uppriktiga benögenhet för vår tids önskningar och behof? — (Fäderneslandet trodde så och jublade) — eller var det endast en öfver horizonten blixtrande meteor, utan kärna, som gaf upphoef åt sköna drömbilder? — Svaret lemnas af allmänt bekante händelser; den uppmärksamme läsaren finner det uti Representations-kommitttens. tryckta protokoller och nu äfven, i viss mån, skriftligt på Rikets Ständers bord. Borgareståndet. har emottagit underrättelse om den handläggning Konseljen egnat åt landets största och vigtigaste fråga: jag hemställer till eder, mina herrar, huruvida detta meddelande innefattar allt önskvärdt intresse för den genomgripande samhällsangelägenhet, som mest ligger svenska folket om hjertat; jag hänskjuter till br talmannen och ståndet, huruvida den kongl. skrifvelsen kan här, med lagliga formers iakttagande, gå annat öde till mötes, än att hemfaila till arkivets. dammiga samlingar. Men jag dristar tro att det öfverensstämmer med borgareståodets allmänna åsigt, då jag uttrycker min bedröfvelse öfver detta dagens skådespel och den anledning, som dermed sammanhänger, att moln draga upp på vår lefnads himmel. Folken i konstitutionella stater hafva den lyckan att kunna tala öppet till regeringarne. Förtroendet emellan de förra och de sednare är vilkoret för det rättmätiga väldets upprätthållande och välsignelserika utöfning, likasom för en allmän prosperite, belåtenhet och trygghet mot inre och yttre fiender. Derföre påkallar, sjelfva klokheten, att med omsorg vårda detta förtroende; föreställningen att ett redligt och upplyst folk skulle vara gri-pet af förblindelse, eller sinnadt;att af nyck tillsluta sina ögon för det, som till dess egen fred och båtnad hörer, vore lika betänklig som den, att en menniskoälskande och högsinnad regering skulle gifva rum åt mera gynnsamma tänkesätt, mera tillit för den ena medborgareklassen än för den andra. Uppstår ett vacklande i den rådande tillförsigten om rättvisa, oväld och humanitet emot alla, eller om en inneboende fast vilja att städse befordra mensklighetens förädling och lycksaliggörelse i sin helhet — så behöfs sedan endast några få steg, för att sätta det oskattbara förtroendet i våda; och ve den dag, då sådant sker! Smickret och det blomsterrika tungomålet tillhöra ej detta samlingsrum; jag har derföre här yttrat mig okonstladt och oförbehållsamt om faran af de som kunna uppspira ur förändrade sympathier. Må Gud härifrån bevara Konungen och Fosterjandet! Härefter debatterades derom, huruvida den kongl. skrifvelsen skulie läggas till nandlingarne eller remitteras till konstitutionsutskotltet. Som letta likväl ej ansågs grundl:gsenligt kunra ke, blef den kongl. skrifvelsen lagd till bandingarne. Hr MHörnstein yttrade, att denna råga vore så vigtig, att för den ministöre, som äte den falla, måste ödet ovilkorligen blifva tt afträda från ledningen af landets sngelägenieter. Hr vice talmannen ville ej tala om mru frågan blifvit, oaktadt förre justitie tatsministerns bekanta yttrande, behandlad f regeringen, samt uti den tillsatta komtitteen. Talsren erkände att den närvarande tgeringen vidtagit flera reformer, än förut blifit på 30 år genomförda. TLikv2l hade denna riga ej rönt den behandling, som vederbort. Jen borde äfven melan riksdegarna sgiteras, eb om icke annat blefve öfrigt, måste man remtvinga regeringens biträde till dess lösning, medan den utgjorde ett oundvikligt vilkor för indets framtida väl. Atskilliga ledamöter förlarade, att de boppades frågan jemte skrifvelen icke skulle läggas til..handlingarne, utan ållas vid Yif al konstitutions-utskottet, och inkmde fö jöfrigt flere med hr Schartav. Tförefler förefsll om län Pa diskas 75