Den bekante preussiske representanten von Beckerath, som blifvit vald till ledamot af det förenade ständer-utskottet, hvilket i nästa månad är kalladt att sammanträda i Berlin, har förklarat, att han icke anser sig kunna vara ledamot af detta utskott, då det ännu af regeringen anses hafva samma attributioner, som den förenade landtdagen. Ea annan utskottsledamot från Rben-provinsen, hr Möller, har slutit sig till Beckersths förklaring, och man alfvakade med spänd uppmärksamhet hvad beslut de öfriga ledamöterne kund2 komma att! fatta. SCHWEIZ. Förorten har genom en officiel not underrättat de utländska makterna om söndringsförbundets lyckliga upplösning och underkastelse. Regeringsrådet i Bern har beordrat de redan aftackade tropparne att åter hålla sig marschfärdiga. Denna, under alla tecken till en återställd fred, så krigiska befallning ansågs åsyfta frågan om Neufchatel. Man trodde dock att någonting vidare i samma riktning icke komme att ega rum, under afvaktan på Preussen3 yttrande öfver edsförbundets svar på den preussiska noten (infördt i Aftonbladets går-l: dagsnummer). Pet fanns äfven en annan anledning för edsförbundet, att hela vintern hålla . sin vapenmakt färdig, nemligen den ovanliga verksamhet som jesuitorden utvecklar för att! återvinna.en för sig oskattbar terräng En-! ligt en unier kriget uppfångaid ordenskorrespondens, betrakta de schweiziska jesuicerna sin nu tagna tillflykt till Piemont, Elsass och Belgien blott såsom någonting ögonblickligt och hoppas att snart kunna återinträda i Schweiz. Samma korrespondens upplyser äfven, att penningar blifvit anslagna och komma ytterhgare att anslås för att vinna några liberala organer inom franska och tyska pressen. Öltver det i Freiburg lagda beslaget på ordens tillhörigheter skulle en skriftlig klagan vara ingifven till påfven, — När dessa bref skrefvos visste korrespondenterna icke att samma åtgärder redan voro vidtagna i Luze:n, Sehwyz och Wallis. Upptäckten af återvinningsplaaerna troddes nu komma att påskynda det fullkomliga förskingrandet af jesuiternas qvarlåtenskap, för att sålunda sätta en oöfverstiglig damm eraot hvarje slags återställelse. Huru man i sjelfva Neufchatel bedömer ställningen inom det öfriga Schweiz, har röjt sig! derigenom, att Valtravers och Lachauxdefonds illuminerades vid underrättelsen om Luzerns intagande. Edsförbundsdagen hade: från franska sändebudet, grefve B)is le Comte, fått sig från Basel trlsänd en not af den 30 November, innehållande et: i ganska mild och artig form framställdt anbud, på de 3 stormakternas vägnar, om fredsbemedling emellan de begge krigförande partierna i Schweiz. För detta åndamål föreslås, att så väl edsförbundsdager soml: söndringsförbundet måtte skicka fullmäktige till en konferens i London. Det exemplar af noter, som kommit edsförbundets president tillhanda, visar att ett annat exemplar blifvit utfärdadt till presidenten i söndringsförbundet, men hvilket nu mera fåfängt letar efter sin adress. Noten kommer således mycket för seat; helst fredsmäklingens öfverflödighet nu äfver är tydligt tillkännagifven i edsförbundets svar pål: den preussiska noten. Också ansågs meddelan-! det, Hikasom Journal des Debats sednaste påstående, att konferensen borde hållas oaktadt söndringsförbundets fall, blott såsom en demonstration, för att hålla god min i dåligt spel och! så vidt möjligt dölja att den franska diplomatien i Sehweiz blifvit på det fullständigaste l! äfverlistad af den engelska. Men hemtade ett) ytterligare stöd för denna slutsats ifrån deni) omständigheten, att Bois le Comte hade inlåtit! sig i underhandlingar med den nya styrelsen il! Freiburg, som efterträdt söndringsförbundets! styrelse derstädes, och sålunda indirekt erköut! hennes behörighet; han hade kos henne begärt!l!? bibehållandet af de med jesuiterna fflierade in-! rättningarne i Boll och Monthey; naturligtvis ! utan framgång likväl. g I Zug hölls d. 5 December ett folkmöte, som var nästan lika talrikt besökt som ett vantigt kantonalmöte, och på samma ställe. Vid detta möte förklarade folket högtidligt sitt utträdande ur söndricgsförbundet och valde ena provisorisk styrelse af 43 ledamöter, med br Adolf Kejceer till president. Ältven Wallis har haft ett folkmöte, d. 2 December, i kantonens hufvudstad Sion eller Sitten, hvilket bivistades af 4000 man, och vidtog en mängd beslut, hvaribland jesuiternas uteslutende från kantonen, läroverkens ställande under statens uppsigt och ledning, krigskostnadernas betalning af klostren och af dem som röstat för kriget, m. m.; slutligen valdes härl; ock en frovisorisk styrelse, med hr Maurits Barmann till ordförende. — Dagen förut hade :Örsta afdelningen af de till kantonens besättande afsända edsförbundstropparne inryckt och blifvit till största delen ingvarterade i jesuiternas hus i Sion och Brieg. Några saker af värde eller papper af vigt troddes de likväl icke der komma att finna; allt sådant hade långt förut blifvit bragt i säkerhet i Piemont,ldi al de dit u:flyttadesfåderna, Neltner, Chåig-lta kollade hje!pare (vauxiliares.) hade stadnai qz7ar,st för att se efter hvad som föreginge i de begge lc ordenshusen och derom inberätta till superiorerna. ju Biand alla söndringsförbunds-kantoner ägdelb öfra Wallis; en verklig fjellborg, de största motstårdsmedlen. Tillgången dit är endast möjlg genom trånga bergklyftor, i hvilta -edsförbundstrupperna skulle balt ytterst svårt attin.ränga, vd minsta allvarsamma försvar. Walertrupperna visade :för. öfrigt föga stridsäst skärmytsela vid Muri; endast genom Hotelsen utt låta skjuta på dem, kunde Salis-Soglio för7å dem att rycka fram. När de derifrån förIlac ill frysen — atva ff. JAR da Messi fee ke a RR