Aftonbladet – 16 december 1847, sida 2

nade grefven ingen vän till hands, som kunde byta värjband med honom; således kunde hvar och en se, hvad slags band han bar. Samma dag blef er far utnämnd till guvernör i Catalonien. Mediana: Det var således en landsförvisning. Albuquerque: Vänta lite. Den afton er far skulle resa, fick en person, som man visste var hans vän, en anonym biljett, hvari han uppmanades att vaka för hans säkerhet. Denne man satte sig, väl väpnad, upp på kuskbocken till er fars vagn, och lemnade således Madrid på samma gång med honom. Efter en timmas resa och när de foro genom en liten skog, blef vagnen i en hast kringränd och genomborrad af flera kulor. Han, som satt på kuskbocken, hade just riktat sin pistol emot den person, som tycktes föra befälet öfver banditerna, då Han vid blisten af ett skjutgevär kände igen honom; vapnet föll ur hans hand, ty det var kungen, Filip den tredje! Mediana: Filip den tredje? Albuquerque: Han sjelf! Mediana: Men den mannen har sett galet, han har ljugit för er. Albuquerque: Den mannen var jag, Mediana. Mediana (vördnadsfullt): Ni? Albuquerque (ganska rörd): Jag emottog e1 fars sista handtryckning; jag upphemtade han: sista andedrägt, hans sista ord, det ordet var IAlbuquerque, jag förtror dig min sonb Jag räckte honom min hand till en borgen för mit löfte, ty jag förmådde inte tala. (Gråter.) Mediana: Senjor ..