Aftonbladet – 13 december 1847, sida 5

———NNnNNNNNNNnnnnnnnnnnnnnnnnnn kung som man tjenar, och paixssionen mi sl:ier då äf:en ädlare sinnen. Aret 1850 behöfver cckså försvira sig raot sämma beskyllaing, men på motsatt sitt. Uader hela den förflutna tiden hade den scerkaste alliid foreskrifvit lagar — ofta med öfverdrift. Uader sednaste tiden hafva lagarne dere.sot of:a varit för svaga, emedjan mången tyckte att att man, vid en 1:g emot konspiratörer, stuftade den emot olyckliga vännes, ell-r mot sg sjelf, i händelse lyckans bj:1 rillade om. Ef ter så många revolutioner tycktes man vara på ett eget sätt intresssrad för dem, som hade oförsigtigbeten att försöka nya; och alli-nsund man i slika fall icke vågar säga sin tantarcat ut, eller begära a:t man skall be söta upprorsstiftare såsom privi.egierade, ults äll r mn en dålig .allmön lag, som de:sa få räkea sg ull godo. Detta forhallsnde är ganska led-amt. Vi hafva icke talat om wmilitvir-l:gen, som inan försökt omskap-, och för hvilset an:amål flera komurt:er blilvit tilsatta, förslig rodigerace, och ett ibland d:m till och med grundligt diskuteradt inför pärskammaren. Har tigger framsteget i de förberedande arbetena och 1 bemödandet att komma till et godt resultat. I afvaktan på batire, ligger det en oueklhyg förbärtrivg I de permauenta krigsrätterna, is ället för de improviserade militär-kommissionernua för hvarje serskildt fall. I afseende på kolonierna, har man ir 1830 gjort den första förbättringen med att unsanaraga dem den gamla pyckfulla regimen och orsonnanserna. Det sk-dde genom tillfogandet af 64:de artikeln i chartan, aut kolvar-rna skola styras efter serskilda lagar,. — Fiera iagar hafva också verkligen blifvit utfärdade med syfte a!t göra slut på slafbandela; att håvma grymheten i slilvarnes bebandliog; att gifva verklighet åt frigifumgarna; slutligen för att förbättra brottmå!s-juristrktionen i kolonieraa. Ester lagklokhet, som så utmärkt gynusr triheten, bar kraftigt bistått deuna rörelse iom lsgstiliningen. Algeriet bar ofta påkalat eder uppmörksamhet. lagen kolosisation är derstädes wmjlig, ett samhälle kan der icke uppkomna, utan särre säkerhet för persouer, :geodom, förbi delser. En god brottm.ls-justis, en siker damm emot bro:ten, måste först der inrätias och upprä:thållas. Dodssiraff utan föregående ransskning och dom; en acnån gång verkställighet af det ådömsa dödsstraffer i trots af lagligen anmälda besvär och appell till högre rätt; vya slags bestraffningar uppfunna Lksvm i Romarne: tid, under förevändning af di-ciplinens fordring.r, äro missbiuk, som kanhända äro oskiijakiuga från erofringens oredr; mes de hade bordt upphöra sedan de blifvit kända; och den nya regering, som nu förkunnas Algier, skall utan tvifvel åstadkomma en ny tidrakning af säkerhet och laglighet inom denna koloni. Det skulle nu återstå att med ett ögonkast öfverskåda Europ3, för ati visa att intet folk : den gamla verlden gjort så stora förbä:trinsar i sin brottmålslagstftning som vi; framför allt kan man derigenom ådtagalägga den stora sanningen att man öfverallt, der man förbittrar — i Tyskland, Itafien, Norden — har man begagnat Frankrikes Codices. I en analyusk uppsats, som jag liter åtfölja detta tal, skall jag visa att i lagstiftning, så väl som i v-tenskaper och konster, Frankrike haft äran af mitiativet, gifvit påstöiningen, tjent till förebild. Der, M. H., är nu profstycket 2f ett vidsträcktare arbete, och som kunde förtjera att söras fullständigare. Men jag har uppfyllt mina fsigt här, om jag genom detta enkla utkast kunnat allmängöra den öfvertygelsen, att den ruvarande lagstitningen ojemförligt öfverwäffar lla dem, hvilka förr varit rådande i Frankrike, edan första tiden af vår natioxalitets frigöande. Denna öfvertygelse måste vara en mäkig bevekelsegrund för oss att i vår lagstiftWgsprincip, d. v. s. i den fransyska revoluionen, ära källan till d-ssa lyckliga förändringar, ch att fatta förtroende till en styrelse, som rbjuder sådana garantier åt medborgarne. Det