Aftonbladet – 13 december 1847, sida 2

vilja blanda sig i facket och sälta i fråga reformer och besparingar. Den ifrågavarande artikeln af den 3 Juni handlade om Förenta Staternas milis, och de så kallade upplysningar hr öfverstelöjtnanten deruti lewnade, gingo ut på att i erfarenheten från Amerika få en bekriftel.e för sina påståenden. Han ville nemligea vs3, både att de framgångar amerikanerne baft i försvarskrigen emot Englind samt de förras slutliga seger varit en foljd af så tillfälliga omständigheter, ztt de bevisa alldeles ingenting till förmån för sjelfva milissystemet, och att försvarskosinsderna i Förenta Staterna, långt ifrån att falla si; billigare än systemet af de stående armeerna i Europa, tvärtom äro dyrare. Det är klart, att om hr öfverstelöjtnanten hade räit i dessa argumenter, så vore icke heller stort värdt att sätta i fråga några reformer i det nu gällande systemet, för att få ett annat i stället, som vore både sämre och dyrar.; och att blott och bart vilja afväpna för besparing: skull, det vill säga ställa sig rent af utan försvar, i hopp om en evig fred, skulle visa både svaghet i förståndet och en broitslig likgiltighet för fosterjorden. Vi haf.e imedlertid i sista thorsdagsbladet med till:örlitliga argumenter sökt åd.galägga, buru det förhåller sig med hr öfverstelöjtnan:ens bevisning i den ena eller militär-historiska delen af frågen. Så vidt dessa intyg icke kunna jäfvas, visa de, att br öfversteiöjtnan!en sjelf i sin artikel råkat göra sig skyldig till just de grofva misstag, som han tillvitar den ifrån tyskan öfversitta och i Aliehanda införda artikel, mot hvilten hin hade uppträdt. Vi öfvergå nu ILl den andra eller ekonomiska delen, och skole här likaledes argumentera mes officiella intyg i band. Vi fortgå således på samma sätt som förut med citation af hr Hazhi artikel ord2egrannt, för att ej äfventyra att misstyda honom genom sammandrag: Den tyska artikeln, heter det, talar om den ringa omsorg och de inskränkta medel Förenta Sta terna använda på sin armå. Den ringa omsorgen vill jag icke bestrida, men de inskränkta medlen är at stort misstag. Förf. uppgifver ingen summa å Nordamerikas militärutgifter, men talar endast jemförelsevis om att fransyska krigsministern årligen föröder 80 mill pr. thaler för 340,000 man, samt att Preussens 420,000 man kosta 24 mill. thaler. En enkel division visar (just enligt förf:s siffror), att således en fransysk soldat skulle årligen kosta 233 th. och en preussisk 200 th. Förenta Staternas militärbudget, voterad af kongressen för förra året, upp går endast för den reguliera armdeen (med inberäkning dock af fästuingskostnader 1,610,000 doll. samt krigsundervisning 421,000 doll., hvilka kostnader äfven äro inberäknade uti fransyska och preussiska budgeten) till 8,604,000 dollars. Den reguliera armeen utgör, enligt förf:s egen uppgift, 8,600 man. Divisionen gifver här 4000 dollars åt hvarje soldat. Öfverföras nu summorna i svenskt mynt (1 th. 1 rdr 40 sk.. 4 doll. 2 rår 26 sk. bko), så visar sig den ärliga kostnaden för en fransysk soldat vara 430 rår bko, för en preussisk 366 rdr, för en amerikansk 2340 rdr. Således kostar en amerikansk soldat sex gånger mera än en fransysk och sju gånger mera än en preussisk.n s I en not tillägger br Hazelius här följande: Jag bar gjort denna beräkning så som den gifvit sig af förf.s egna siffror. Ien beräkning, scm jog gjort i Kr. Vet. Akad s Tidskrift för 1835, visar sig kostnaden för en fransysk soldat 340 rår, för en preussisk 324 och för en amerikansk 2,194 rdr. I amerikanska budgeten upptages ej kostnaden för milisens öfning, emedan den betalas af de särskilda unionsstaterne. D-nna bevä:inysexercis kostar 25 mill. dollars. Milisen är öfver 4,700,000 man och exercerar fyra dagar om året. Hsarje karls dagliga exercis kostar således ungefär 3 7, dollars eller omkring 9 rdr 48 sk. bko. Svenska bevärings-exercisen kostar ungefär 40 rdr bko för en exercis af 44 dagar. Hvarje karls dagliga exercis kostar således ej fullt 4 rdr 1gs. Det är blott !,, af hvad den amerikanska bevärings-soldatens exercis kostar. Jag vet visserligen att alla priser äro högre i Amerika än i Europa, och att således ofvananiörda jemförelser icke få tagas alldeles efter siffran; men äfven med iakttagande häraf blifva de amerikanska kostnaderna vida högre.n Hvad säger hr öfverstelöjtnant Hazelius här? Att den årliga kostnaden för en amerikan k soldat visar sig vara 2340 riksdaler banko; och till yttermera visso tillägges, att hr öfverstelöjtnanten, i en beräkning i krigivetenskapsakademien redan år 1835 fått samma kostnac till 2794 rdr bko och att en amerikansk soldat sålunda kostar sex gånger mer än en fransysk och sju gånger mer än en preussisk. Behagar hr öfverstelöjtnanten nu göra Oss sällskap till några cfficiella källor? Vi tage oss då friheten först presentera en skrift, som ksllss: Register of all the officers, leivil, military and naval in the United states, published at the department of state 1245. Man finner i denna bok hvad hvarje grad af personer, som äro antsgna i unionens tjenst, bafva i aflöning. På pag. ö7 läser man der, angående manskapet vid indelta armeen: Pay of every private soldier 7 dollars a month — det vill säga, att den reguliera soldatens 2flöJning är 7 dollars i månaden, det vill säga 84 dollars om året, det vill saga i svenskt mynt 213 rår 24 sk., efter den kurs br Hazelius Isjelf antaga. Vi kunne till och med från samma sida al samma arbete tjena med en upp lysning om, hvad en adjutant har i aflönivg, nemligen 40 dollars i månaden, utom sin lön för den grad ban äger i armöen; men det bör mir dre egentligt ull bufvudfrågan. Nu lärer det väl benäget erkännas, att de