Aftonbladet – 9 december 1847, sida 3

hvilket är fullkomligt osanning; tvärtom skänkes denna inrättning den ömmaste omvårdnad, och med de medel som insamlats hushållar man med den mest berömvärda samvetsgrannhet; likaså hänger det tillsammans med hans uppgifter om missionssällskapet, der af de framställda insinuationerna hvartenda ord är uppdiktadt; vidare rörande tit. Falkmans arbete om de Halländska kyrkohemmanen säges, att staten inköpt 2000 ex., då den blott inköpt jemt bälften, att förf. haft för sitt arbete understöd af allmänna medel, hvilket är ogrundadt, och att arbetei är sådant, att hvarje skolgosse kan göra det efter, vederlägges af de utmärkta intyg, som blifvit lemnade af flera utaf Danmarks utmärktaste rättshistorici och män utaf facket. — Vidare läser man, att doktor Malmstens ansökan att slippa speciminera för den profession han söker, har i Consistorium Academicum blifvit afslagen,. Detta är åter en komplett osanning! Här finnes icke någon doktor Malmsten, som söker näågon profession eller som har begärt befrielse från något specimen eller ens har någon slags ansökan anhängig i Consistorium. — Insinuationerna emot flera af lärarne, deras lektioner och arbeten, äro allt af det slags invektiver, för hvilka man icke juridiskt kan tilltalas och hvilka man tror sig äfven moraliskt ostraffadt kunna komma fram med, då man i sin feghet kryper bakom masken af anonymitet. Likväl torde man då maskera sig något bättre än som nu skett, ty annars kunde det hända alt man snart nog framdroge Diktarnp. Det är imedlertid signifikatift att Tiden håller sig med sådana medarbetare, som meddela dylika bidrag, der sakförhållanden groft vanstälias, personer beljugas och der man samvetslöst skrifver ned allt som kan skada den eller dem, till hvilka man möjligen kan hysa enskild ovilja. Hvad skall man väl få för tankar om den moraliska halten af ew sådant blad? — Vi fråga baral — — — Att adjunkten Rosenschiöld sökt och erhållit tjenstledighet för att såsom ledamot af Ridderskapet och Adeln bevista riksdagen, har vållat ett visst bry deri inom både Facultet och Consistorium. Professorn i fysiken är nu rektor, och har fullt upp att göra med sin meagnificens. Ingen docens finnes — adjunkten sitter på Riddarbuset, vetenskapen får ej ligga nere — hvad är att göra? — Tro: ligen får rektor sjelf hålla föreläsningarne, — och hvem vet om ej adjunkten nu ler i mjugg öfver de glödande kolen han samlat öfver sin förmans hufvud — hvilka dock blott äro repressalie-kol. — I fall hr Rosersköld någon gång yttrar sig på Riddarhuset, hvilket dock ej ärså säkert, kommer visst icke den originalitet att saknas, som är så egendomlig hos män med detta namn. — På hans bottenärlighet har ingen tviflat, och han ärlika djupsinnig, lika stor folkvän, som farbrodren, den ryktbare läkaren. oe sted