RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. Tre manspersoner föröfvade i lördags afton inbrot uti huset JM 74 vid Regeringsgatan hos hr kapter Fabnehjelm; men medan de höllo på att tillgrip: hvad de kunde komma åt, hade en piga i huse dragit misstankar af det buller tjufvarne förorsakad och öfverraskat dem. Vid det anskri hon gjorde rusade karlarne emot henne, och en af dem tillde: lade henne med n knif ett större sår i armen hvarpå ce flydde. Deras hela fångst utgjordes blot af en guldring och en liten silfverdekoration. — Händelsen är anmäld i poliskammaren. — De beryktade arrestanterna Jerngren, Wahlgren och Fornelius tillställde i går ett allvarsamt oväsen i polisens arrestantrum. De, jemte några andra tångar, skulle vid middagstiden afföras från Smedjegårdshäktet till poliskammaren, och order hade blifvit gifven att fångarne borde under transporten vara: försedda med handbojor, men denna befallning efterkoms icke; och då arrestanterna aflemnades i po:isen voro de rusiga. Nu ville man fängsla dem, men dervid satte de sig till motvärn; under stoj och skällsord emot bevakningen och polisbetjenterna, slogo och sparkade Jerngren och Wahlgren omkring sig, och Fornelius försökta ägga upp de öfriga fångarne att deltaga i tumultet. Jerngren var vildast; han bet ett par stora hål i handen på stadsvaktskorporalen, så att den stackarn med gråtande tårar kom in till polismästaren, då han skulle omtala uppträdets förlopp. I dag hölls förhör härom; dervid, såsom orsak hvarföre fångarne ej blifvit försedda med bojor redan i Smedjegårdshäktet, förebars att inga lås till fängslen funnos der. Huru arrestanterna fått tillfälle att öfverlasta sig kunde icke förklaras; de hade varit nyktra då de affördes från Smedjegården, och under vägen till polisen hade de ej haft tillfälle att förtära något. Arrestanterna nekade också att de vid tillfället varit rusiga; Wahlgren hade visserligen under transporten mött en god vän på Drottninggatan och af honom obemärkt fått emot taga en liten flaska med bränvin, hvilken han tömde, men detta var så litet, att han icke kunde bli drucken deraf. Jerngren hade i arrestrummet sett en flaska, men icke kommit åt att smaka hvad der innehöll. — Arrestanterna förklarade, i afseende på slagsmålet, att de blott försvarat sig emot stadssoldaternas våldsamheter. Målet kommer att öfverlemnas till kämnersrätten. — Vid extra ting med Säfvedahls härad, som hölls den 4 dennes i Götbeborgs rådhus, inträffade följande: Sedan domen blifvit arkunnad, vältrade den döm de, f. d. kronoarbetskarlen C. Broms, dombordet öfver ända mot domaren så, att alla derå varande böcker föllo i golfvet. Derefter tilldelade han läns mannen flera knuffar och sparkade polisbetjeningen samt betedde sig för öfrigt under afförandet högs vildsint och oregerligt, hvilket tillskrifves den om: srändighet, att han genom någon bevakningens för summelee, under transporten från länshäktet til tinget, fått tillfälle att öfverlasta sig: Nedkommer på torget straxt nedanom rådstugutrappan, gaf Brom advokatfiskalen Greiffe bakifrån ett slag i hufvude med de med handbojor belagda händerna, utan at dock denne dervid erhöll någon svårare skada.