Aftonbladet – 4 december 1847, sida 1

NE EE TREES NON IR ENE ANE burg att aflägsna dem från sitt område: samt i afsigt att försäkra civilmskten om den iribet i sina handlingar, som påkallas af kantoness framtida fredsförbållanden — har, i grund sf den vidsträckta makt och myndighet, hvarmed hon blifvit beklädd genom folkbesiutet af den 13 November, bestlutit: 4) Jesuiterna, jemte de korporstioner, konjgregationer och undervisningss.mfund, som stå i förbindelse med denna orden, äro för alltid bannlysta från Freiburgs område. 2) Detta siadgande angår a) Jesutierna, b) Ligorianerna, c) Marianerna, eller så kallade Ovetande bröS d) Den kristliga lärans brödsra, e) Den helige Josefs systrar, 1) Den helige Vincenz af Paulas systrar,, g) Det heliga hj:riats systrar,. 3) Samfund och förevingar af nyssnämnde slag kunna icke, under hvad namn eller förevändning det vara må, hädanefter bosätta sig inom kantonen, eller der tillegna sig egendom, eller der forestå off-ntliga eliter enskilda undervisningsanstalter. 4) De till nyssvämnda ordnar och samfund hörande per-oner hafva att lemna kantonen inom tre gånger 24 timmar efter denna kungör-ises utfärdande. 3) Al den egendom, så väl fast som lös, hvilken ide här besitta, tillfaller steten; den kommer att användas för allmänna undervisningen. Till detta ändsmål är beslag lagdt derpå; den kommer att utan dröjsmål uppiecknas och att åt civilförvaltningen öfverlemnas. Öfverlåtelser eller andra aftal, hvilka blifvit afslutade efier d. 43 Oktober till undandragande af någon del af besigde egendom, förkleras ogiltig... 6) At direktorerna för departementersa, polisen och finanserna uppdrages verkstilligheen af d-nna förordning, så vidt den avgår hvarderas verkningskrets. 7) Författningen gsller till efterlefnad omedelbart efter utfä dandet; den kungöres och anslås på vanliga ställen. Schkaller, president. Berchtold, kansier. Sista mom. i förordningens 35:e punkt är föranledd deraf, att jesuiterna hafva genom skenförpantningar öfveriåtit en del af sina fastigbeter åt sina anhäng:re. Två såsom häfdforskare bekanta litteratörer, den ene schweizare, den andre tyck, voro redan sysselsatta med att granska jesuiternas i beslag tagna papper, för att ordaa dem till offentliggörande. Man känner nu mera hvilka grunder general Dufcur exde aft kunna vägra franska sänsebudet Bois-le-Comte pess åt dess legationssekreterare, för en resa till Luzern. Kort förut bade patern källarmästaren i S:t U bans kloster i Luzern vandrat till Langenthal i Solvthura med ett bref till ett dervarandis handelshus, angående försäljning af klostrets vinskörd; men man misstinkte munken att medföra någonting annat, och fann i hans drägt undandoldt ett 2nnat bref till en advokat i Langenthol, hvilken var frånvarande. Detta bref bröts och inuti det låg ett annat, till en person i Bern. Afven deta bröts och innehöll ännu ett annit till söndringsförbundets befälhafvare i Freiburg, jemte anvisning att aflemna det, för säkert fortskaffande till Freiburg, uti franska legationens kansli i Bern. Det innetöll order ffån söndrivgsförbunds-ksntonernas gemensamma krigsråd i Luzern, till dess underordnade i Freiburg. S-din geueral Dufour härigenom fått bevis i händerna, ett fran-ka I-gationsk-nsbiet var söndringsförbunde:s postkontor i edsförbundets resdens, fann han sig ega skäl att vägra franska Iegationssekreteraren fribet stt resa som kurir -waellan edsförbundets och söndringsförbundets residenser. Luz-rnska hämnarecorpsen,, en af den beryklade polismästaren Amman uppsatt och anförd trupp, hade, gjost ett t:g emot Luzerns ey Nn gransort Re:den; och der gripit alla så kallade svartsn, det will säga liberala, hvilka icke hunno fly öfver gränsen: de fängslades och fördes till Zofingen för att underkastas förhör. Ea annan expedition fån Luzern gällde statens egna gränsförskansningar i Emmendalen. En från Luzern kommenderad trupp undanröjde alla de derstädes gjorda förhuggningar, fyllde igen de tvärt öfver vägen uppkastade dikena och nedbröt de dervid uppförda skansvallarne. Andamålet med dessa åtgärder, som obemärkt be raktades af edsförbundets utposter, synes h.fva varit att bana öppen vig för någor tillänkt an all mot Uffingen i Bern. Men när väsen var 1 ordning, gaf general Dufour order åt sa afdelning af edsförbundstrupperna att rycka in på densamma, hvilket tycks ha förekommit söndriogsförbundstruppen alldeles oväntadt; ty len drog sig genast tillbaka helt tyst, lemnande ien nyss öppnade vägen tri å! edsförbundstrupvern.:, som genast (ogo den i besittning. NORDAMERIKA, Underrättelserne från M:xiko, med sednaste ågenbet till Europa, innehålla ingenting rörande senerel Scott och hans armes ställning i hufvudstaden, utan förraäla endast, att Santa Anna wppgifvit sin plan att undsätta Pusbla, och draii sig till Queretaro, dit han blifvit kallad af kongressen, som der höll sina sessioner. Herera befana sig på sistnämnde ställe, i spetsen ör 40000 man nationalgarder. Man trodde att ; ata Anua skulle åter blifva president. Hans