Aftonbladet – 4 december 1847, sida 1

vara inlemnade före kl. 3 e. m. ofvannämrde dag. 3BrOGEROLIA. I går på e m. ankom snällpost, och medförde Pariserblad ai den 25 och Hamburgerblad af den 27 November, men inga sednare tidningar från London, än ordinarie postens på f. m. FRANKRIKE. I de inre angelägenheterna råder en ovanlig stiltje Man bör, att br Guizsts plan är att icke inkalla kamrarne förrän de sista dagarne af året; ministeren begagnar alla medel att afligsna stunden då hon måste åter framträda inpför dem. Engelska throntalet har gj.rt mycken fröjd i Paris, emedan man deraf tror sig finna, alt sehwiziska tvisterna få en fredlig lösning, genom Eoglands bemedling. Den franska regeringens handlingssätt är helt och hållet styrdt af ovilj.n emot de liberala principernas framgång, hvilken, i strid med franska nationens sympaithier, Ludvig Filip och hr Guizot frukta och på allt sätt söka motverka. Ifrån Toulon berättas, art två stora linieskepp skul!le der förses med 4 måniders proviant och på första order utlöpa. Hvarthän denna expedilion är ämnad visste man icke. Beef från Madrid berätta, att drottningen ämnar göra sin gemål till generalissimus för ar2ten, samt att pDUnions-banken, åter börjat sina bet:lningar. Pedal hade blifvit ordförande i adress-utskottet. STORBRITANNIEN. Ofverhusst hade utan omröstning antagit adressen, men i underhuset debatterades ännu öfver densamma vid postens afsgång. Skaitkamnarknslern haic tillkännagifvit i underhuset, ati han ämnade föreslå uppskof med alla inköp af jord för jernvägsbanor, nedsältandet af en kommitte för att granska j:rnvägsbiller: under innevarande session, och en annan för att undersöka orsakerne till handelssZrisen, samt huruvida den gällande banklagen derpå haft inflytande. Isrikesminisern sir George Grey hade til: d. 29 Nov. annonserat en motion rörande en tvångsbill för Irland. : TYSKLAND. Regeranda bertigen af Anhalt-Köthen, Henrik, afled d. 23 Nov. i Köthen, i sitt 70 år. Han efterlemnar hvarken barn ellsr bröder, som äro berättigade att efterträda honom, utan kommer det land han styrt, att delas emellan de båda andra Anbaltska husen, Dessau och Bernburg. Kapelim?staren Spobr i Cassel ville hedra sin aflidn2 vän Mendelsobn-Bertiholdy gencm ansälldudet af en passande musikalisk minnesfest; men då programmet till densamma förelades kurprinsens teaterintendent, förböd denr.e h-la tillstäliningen, utsn angifvande af något skäl för detta förbud. SCHW EIZ. Kanton Zugs kapitulation afslutades den 24 November, innan edsförbundstropparae ännu beträdt kantonens gräns, genom två från regeriogen till edsförburdets högqvarter i Aarau afsända ombud, htr Sehmidt och Schwarzmann, under förbehåll stt den sedan skulle komm:ö att ratificeras af Zugs landråd (representstior), hvarom imedlertid icke någon tviflade. De öfv.renskozona vilkoren lyda som följer: 4) Hanton Zugs styrelse förbinder sig formligen att ut:räda ur söcdringsförbundet. 2) Edsförbundets frupper taga den 22 besittning af kantin Zu. 3) Tropparne komma att tf er behof inqvarteras och förpligas, enligt edsförbundets regicmente. 4) Kanton Zugs styrelse hemförlofsar genast sina trupper, ochlåter nedlägga deres vspen i kantonens tyghus; de andra Söndri:gskantonernas troppar lemna ofördröjligen kantonens område; 5) På samma sätt afväpnas Isndstormen; dess vapen nedläggas för tillfället i kantonens tyghus, för att, sedan lugn och ordning blifvit återställda, utlemnas till församlingarne. 6) Den nödiga förbindelsen vid Sins och Sihbl-bron återställer Zug, med möjligaste skyndsamhet; men i afseende på kostnaden fir de skadade broarnes nybyggande, förbehåller len sig återkr.f hos de dertill vållande. 7) Ed-förbundets troppar handbafva lugn ech o:dning samt beskydda säkerheten för personer och egendom, i kanton Zug. 3) Alla uppkum nande frågor, som icke äro at militärisk bekaffenhet, törbebåll:s den höga edsförbunisda sen till afgörande., I Freiburg utfirdades den 49 November en å lydande förordning: Kanton Freiburgs provisoriska styrelse, geom sakförhållandena kallad att vidtaga nödiga tgärder till hämmande af de olägenheter, som etunga fiderneslandet, och att förebygga deras: tervändsnde ; samt i betraktan.e af, att kanton reiburgs ioträde i den folkvidiiga förening, om fått namn af söndringsförbundet, hufvudakligen är ett verk af jesuiterna jemte deras undsförvandter: och vidare att edsförbundsdaens beslut af den 3 September 1847 har förlarat jesuitorden för oförenlig med lugn och red i Schweiz, med inbjulning till kanton Frei