Aftonbladet – 25 november 1847, sida 3

en liten sning om ett stort lands öde, som rön icke ringa olägenheter af de i detta arbete försvarade tbeoriers ihärdiga vidhållande. Finansministarn är, i alla despotiska stater, den vigtigaste embetsmannen, och i Ryssland måste han varit allsmäktig, om han hide befunnits i alla stycken lyckosam. Oaktadt hofvets sorglösa slöseri och de uttömmande afledaingar, som turkiska, polska, persiska och cirkassiska krigen medfört, äro Rysslands tillgångar så utomordentliga, att statskrediten lätt skulle kunnat underhållas. Men detta företeg förutsätter en rigtig kunskap om de hjelpkällor, som ministern kan disponera. Ibland dessa är folket den väsendtligaste. Att statsinkomsten sannolikt skulle vinua genom den ryska statens förbättrade moraliska vilkor, simt allas frihet att få efter exet behag göra bruk af sina krafter, har påtagligen aldrig kommit för ministerns tanka. Han :nser träldomen vara en mycket god sak och skulle sannolikt hafva baxnats, om någon hviskat honom i örat, ait frie män äro i stånd att betala högre skatter än trälar, af det enkla skälet, att deras arbetsförtjenst vanligen är större. Ministern säger nemhigen: Träldomen (lifegenskapen) är en mindre tryckande belägenhet, ty trälen är på landet en fri arbetare, de dagar då han icke har träldagsverken att utgöra. Trälen i staden är i en annan belägenhet såsom hustjenare, men han har ett slags frihet från omsorger, hvilken hos mängden är tillräcklig att skingra bekymren för en förändring, och i Ryssland räkna sädane sig för vida bättre än vanliga bönder. I allmänhet blifver hvarje lefnadsvilkor på sätt och vis drägligt, om det är varaktigt; och utan att försvara slafveriets sak, kan man dock icke förneka, att träldom icke är det sämsta af menskliga vilkor. Den ryska trälen är utan all jemförelse i vida bättre belägenhet, än den Iifländska bonden, sedan denne erhöll sin frihet och blef landtbo eller arrendator. Det finnes äfven omständigheter, under hvilka folk kunna kallas halffria. Sådana äro hustjenster, då tjenstfolket icke hafva någon frihetsstund; och torpare i många länder, som måste göra dagsverke, när de påkallas, samt dertill ofta betala små arrenden., Hr Cancrin gifver oss äfven ett begrepp om ysslands jordbruks-tiligingar, anförande ett exempel ifrin ett af dessa ofan!liga herregods, som törse utförselmarknaden, då den främmande efterfrågan är nog stark för att betala transportkostnaderna för produkterna fram till sjöhamnarna. I sin klassifikation af åkerjorden antyder hen onödigheten af att söka bringa jorden, der den är öfvermåttan fruktbar, till någon regelbunden odling. Han säger: Halfvilda betesmarker finnas i stepporna uti Ryssland och Ungern. Boskapen är ute på beten största delen af året natt och dag. Förråd 8f hö samlas likväl för vintern, och man har äfven lider, der boskapen indrifves under svår väderlek och snöyra m. m. På en egendom i den andra delen af guvernementet Ekaterinoslaw, bestående af 432,000 hektarer steppland , detadt i två afdelningar, hvaraf 32,000 hektarer äro en sank trakt i Dnieperdalen, som om våren öfversvämmas, håller godsegaren 40,000 merinosfår, 409 angoragetter, 500 hästar, 800 oxar och dessutom omkring 400 kor. Befolkningen på godset är omkring 23500 manspersoner, som bo i serskilda torp och lägenheter. herdarne inberäknade. 400,000 centner hö skördas vanligen. Hvete finnes så öfverflödigt, att det ej betalas med fyra francs 2, rår rgs) per hektoliter. Ait laga sakerna så, som han finner dem, är ministerns starka sida. Han bryr sig icke om hvad resuliatet skulle blitva af 2500 mäns fria arbete, om det användes på 432,000 hektarer, med tjenliga redskap, och gör således ingen beräkning öfver sättet hvarpå nationalförmögenheien skulle ökas g:nom öfverloppsproduktens utbyte mot produkier från andra länder. Han förkastar uttryckligen begreppet, att menniskorna gilt frem ifrin ett tillstånd af vildhet, då je underböllo sig sjelfve med jagt och fi.ke, och samlade frukterna af naturens tillfälliga bördighet, intill dess den ökade folkmängden nödgade ds:m att uppfinna slöjder och konster. fr Csnerin bekänner sin tro, att inbyggsrne af Donoch Drieper-dalarna varit födde åkerbrukare, liksom samojederne varit födde till fiske och samlande af lafvar. Af följande strof skulle det till och med synas, som voro somliga födde bitsmän och roddare: I en stor del af nordöstra Europa är bonden på samma gång båtsman, och det kan ej vara annorlunda. Varor föras utför flodernas forssar om våren, i platta båtar, som sedan söndertagas. Först bringas jernlasterna om vintern på slädar till någon skeppningsplats på Tekupovaja vid Uralbergens fot och inlastas i stora båtar. Karavanerna, med ett stort antal båtsmän, fara hastigt utföre floden till dess förening med Kamal, på hvilken de sedan redresa till Wolgafloden. Då dragas båtarna uppför Wolga, med tillhjelp af serskilda machiner, som handteras af ett stort antal folk. Ångbåtar skulle blifva för dyra på den snabba och klippiga delen af medlersta och öfra Wolga. Karavanerna skiljas då för att följa olika vägar till S:t Petersburg och Moskau samt andra platser, som floder och kanaler erbjuda. Många händer erfordras för att draga båtarne uppför forssarna; farre åter vid kanalerna, der hästar användas på dragvägar. I följande princip kunna vi vara enige och till och med benögne ait erkänna den, äfven för mycket annat ön åkerbruket: Det mest lönande sättet att begagna jorden för nationalvälståndet, är påtegligen det, hvartill den bäst passar, så väl i allmänhet, som serskildt. Dessa egenskaper äro ofta svåra att specificera, då klimat, iokal och kemiska eclementer ömsom underbjelpa och ömsom reotverka hvarandra. Att tvinga jorden till andra odiingssätt än de, för hvilka den är passande, kan blott lyckas under vissa egna förbållanden. Så t. ex. är det i England spanmålslagarna, som gynna förvandlandet af. föga värda betesmarker till åkerjord, genom stora utlägg af odlingskostnad. Hvsrjo lands nattvliga egenskaper köra vara det, som för:t tages i betraktande vid alla industriella beräkningar. Det är lika frukilöst yr ett land med fuktigt klimat och mager judmin, at tila med det bördiga landet under biitre klimat i odling sf spanmil, som en sådan täflan bringar någon nytta mellan länder, hvi!k:s Ullgårger äro helt och hållet hemtade u:vr jordbruket, och sådans, hvilka hafva i öfve fl.d elementerna lör slöjder och manvfaktumm p— i V-— PJR 0 Jo -—— Ae OO FM AN —Et fr AN AA mm na DO ON -— MR ät Jr AR SÅ 9 mA — —OD MD BPR rr AB xx Bm mar mm mm ff rt -——-—— PD vo mm OM pe EK CR pr —NRV iw SCA AC Mom