NN DM RIESDAGCEN. Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Rikets Siänder, angående statsverkets tillstånd och behof. Gifven Stockkolms slott den 12 November 1847. Kongl. Maj:t öfverlemnar härmedelst till Rikets Ständer dess nådiga proposition om statsverkets tillstånd och behof, sammanfattad efter omsorgsfull pröfning af de till statsregleringen hörande frågor och under liflig önskan att inskränka statsutgiflerna i den mån sådant kunde med statens sanna fördel förenas. Samhällets framskridande och förkofren i serskilda riktningar måste dock alltid medföra beho! af ökade utgifter för statsförvaltningen i allmänhet, men då dessa kunna bringas inom beloppet af påräkneliga inkomster, böra de icke ingifva bekymmer. Och det är med tillfredsställelse, som Kongl. Moajt nu funnit de bufvudsakligaste behofven kunna ryllas utan att förhöjning i den vid sista stats reglering bestämda statsbrist-summa blifver erforderlig. I öfverensstämmelse med Rikets Ständers yttrade önskan, har Kongl. Maj:t låtit uppsätta fullständiga planer för ordnandet af försvaret till lands och sjös, till reglering af landtstats-tjenstemännens aftöning, samt till förändrad organisation af elementa verken och dem bland embetsverken, i afseen hyilia förändring nu lämpligen kunnat tillvägabringas. Verkställigheten häraf fordrar visserligen nya anslag, men dåiberäkning tages hvad för samma föremål redan nu i annan form utgår och deraf en del kommer att till statsverket indragas och besparas, blifyver den häraf föranledda tillökningen i statens ordinerie eler ständiga utgifter, hvilken i alla fall betäckes af den förändring i inkomsterna, Kongl, Möjt här nedan beräknat, icke af den betydenhet, som af de begärda anpslagens belopp kunde slutas. Hvad angår serskilda, för en gång eller för vissa år erforderliga anslag, så terde väl riksgäldskon. torets nuvarande ställning icke erbjuda någon så beskaffad, för Rikets Ständer genast disponibel tillgång, som under de sednast förflutne tvenne riksmötena kunnat för då beviljade tillfälliga utgifter anlitas; men enär Rikets Stärders bank numera förstärkt sin grundfond till det vid sista riksdag fastställda belopp af tio millioner riksdaler, och härigenom är så konsoliderad, att den synes ej behöfva för detta andamäål draga ytterligare kapitaltillgångar ur rörelsen, anser Kongl. Maj:t den vinst, banken sedan nämnde riksdag hopsparat och vidare under innevarande år kommer att af sin lånerörelse upphemta, både kunna och böra för fyllande af andra statens behof tagas i anspråk. Denna bankens utöffer den bestämda grurdfonden samlade behållning har, enligt afslutade och offentliggjorda räkenskaper, utgjort för åren 1845 och 4846 tillsammans rdr 2,537,084 44 sk. 4 rst., hvartill, oaktadt den minskning i diskontrörelsen, som under innevarande år egt rum, dock för samma år synes med säkerhet kunna läggss en summa af 762.915: 36 sk. 8 rst. hvarigenom bankens vinst för dessa trenne år kan antsgas tillrår 3,500,000. Härförutan anser Kongl. Mej:t, att den s. k. saltpeterfonden, hvilken vid nästl. års utgång egde en samlad kapitalbehållning af närmare 600,000 rår, må, under förutsättning och vilkor att det å 4:de hufvudtiteln för sahpeteruppköp uppförda anslag fortfarande komma att oförminskadt utgå, så att fondens inkomster blifva för utgifterna fullt tillräcklige, kunna utan olägenhet anlitas om ett bidreg af 300,060 rdr för de tillfälliga statsbehofven, äfvensom i sådant afseende ytterligare kan användas den summa af 66,666 rdr 32 sk., hvilken, enligt Kongl. Maj:ts derom serskildt oflåtande nådiga propos. skulle af skogsplanteringskassans tillgångar till Rikets Ständers disposition öfverlemnsas; varande på detta sätt ett sammanräknadt belopp af 3,666,666 rdr 32 sk. att för tillfällige statsutgifter använda. Då Kongl. Mej:t för allmänna arbeten, egentligen sådane, hvarigenom jordbruk, bergsbruk, handel, sjöfart och andra näringar befrämjas, äskat anslag så långt befintlige tillgångar medgifva; har Kongl. Maj:t, fullkomligt inseende behofvet af yttersta ansträngningar för landets förkofran i industrielt hänseende och fullt förvissad att de omkostnader, hvilka i sådan riktning med klok beräkning användas, komma landet till motsvarande nytta, tillika velat till Rikets Ständers bepröfvande öfverlemna, huruvida icke genom serskilda anvisningar, vare sig å medel, som utom ofvan beräkvade tillgångar må vara att af Rikets Ständer disponera, eller å sådane, som kunna beredas medelst lån, hvartill Rikets Ständer anslå erforderligt belopp för ränta och amortissement, Kongl. Maj:t må sättas i tillfälle at med låneförstärkningar eller anslag utan återbetalningsskyldighet befrämja föremålen för sådana bland öfrige tillfällige utgifter, som ur allmän synpunkt kunna finnas vara af större vigt. Kongl. Maj:t, som nu öfvergår till det speciella af utgiftsregleringen, vill dervid, på hyarje hufvudtitel, under serskild afdelning upptaga de anslogssummor, hvilka, hänförliga till föremål inom titeln, endast för en gång eller för viss inskränktare tiderymd skulle komma att utgå. Första hufvudtiteln, innefattande Kongl. hofoch slottsstaterne. Anslagen under denna hufvudtitel beräknades vid sista statsreglering till Penningar . . . . . . Rår 686,067. Med 317 tunnor under penningea