Aftonbladet – 24 november 1847, sida 3

Genevieve: Ni talar med ett fruntimmer, hvilket ni räddat ur den värsta fara, som någonsin hotat henne, och som i hela sin lefnad skall vara tacksam derför. Maurice: Jag begär inte så mycket... Var tacksam blott en enda sekund, och säg mig hvem ni är. Genevieve: Omöjligt! . Maurice: Ni hade likväl måst uppge ert namn, om man hade fört er i vakten. Genevieve : Nej, aldrig! Maurice: Ni hade då heldre gått i fängelse? Genevieve : Jag var beredd på allt. Maurice: Men kom ihåg, att fängelse i dessa tider... Genevieve : Är detsamma som schavotten. .. Ack ja, det vet jag nog. Maurice: Och ni hade heldre bestigit schavotten? s : Genevieve: Än handlat förrädiskt. Ja, min herre. Mauriee: Det är visst och sannt, att ni förmår mig spela en roll, ganska egen för en republikan. Genevieve: Ni spelar en ädel mans roll, min herre. Ni träffar ett värnlöst fruntimmer, som man ofredar... ni föraktar henne inte, fast hon är en qvinna af folket, ni tar henne till och, med i beskydd. Maurice: En qvinna af folket. Ja, så syntes ni vara; så hade jag kunnat tro, om jag inte fått se ert ansigte, om jag inte fått tala med er; men era ädla anletsdrag, ert språk vittna om en bättre härkomst ... Och just detta