Aftonbladet – 24 november 1847, sida 1

väl låter säga sig om orsaken till vårt innevarande otäcka novemberväder. Det fins väl åtskillige, som helt enkelt föreställa sig, stt jesuiternes inflytelse och ett faaatiskt presterskap i kantonerna Freiburg, Luzern, Schw3z och Unierwailden m. fl. st:ftat Sonderbundot för att bibehålla och vidza sin egen makt, är orsaken hvarföre de uppblåst och underbållit orolighetsandan hos befo kvingen i de katholska kantonerna, och ännu söka förmå alla imenniskor derstädes till de blodigaste uppoffeingar helire, än att, enligt Edstörbundets allmänna konstitution eter Wienerkongre:sen, sluta sig tillsanmans och göra ett med det öfriga Scbweiz. Hr P. säger sjelf, att i Freiburg, jesuiternas rätta paradis, sko!a af landets 50.000 invånare, 80,000 vara tillgifna den bestående ordningen! (således lära der ända till spensbarnen vara poltic:?) Men hvad är väl den bastämda ordningens i Schwez, om icke sj-lva Eisförbunde:s konstitution segan 48135? När man nu vill göra detta gillande emot Sonderbundet och emot jesuiterna, så kämpar man ju för den bestående ordningen, hvilken för öfrigt är till den grad omtyckt der i landet, att den mest jesuitiska kantonens berolkning till hela åtta-niondedelar omfattar den, såsom hr P. sjelf säger? Ilsvad vill då den objelpbge hr P.? Jo, han Vill bjrt2ns gerna gifva den bestående ordningen nådestöten, blott ban kan få jesuierna upp. Derjå hänger den Palmvladska grundtanken, bär såsom allestides. Den bestående ordningen uthänges af alla reaktionära sison skylt oca motto på deras fena, och derföre antaga de namnet konservative, ja, stundom besta de sig till och med, putslustigt nog, titeln konservatiftisberalen eller kanske rättare liberalt konservative; mena buru liiet de äkta renbåriga bland d-m bry sig om ordningen, när frågan blir om att för egen räkning viuna eller nihehålla materiel makt, det visa deras stämplingar i Schw-iz, nu, likasom loord ndet af dessa stämplisgar i Tiden. O:ktadt såled-s det schweiziska edsförbundet eller radikalerna, såsom hr P. kallar den lagliga ordningens och maktens försvarare der i landet, arbeta på luanets och lagbyghetens uppratibållsnde, mo: en fanatisk och egoistisk liga, år tr P. icke generad afatt med den mest cyka frimodigbet säga: Öfverallt (der de moderna theorierna fått insteg) beständiga gäsningar och oroligheter — täta revolutioner — nya författningar påtrugade de motspänstige på bajonett-spetsen — den ena fractionens förtryckande af den andra — egendoms plundring, nnomord och blodsutgjutelse — röfvarflockars uppällande med regeringarnas tysta bifall, anfall mot närgränsande stater — slutligen cantonal-regeringens förvandl:ng till ett Revolutions-conent, som genom röstmajoriteternas tyranni gör. orätt till rätt, och förklarar krig mot Förbundsbröder, som irgenting gjort de andre förnär, uta endast begära lugn och ro: — och allt detta, medan inom de herrskande cantonerne en terrorism, ett klubboch jakobinervälde är rådande, som Europa efter 4793 trodde vara omöjligt. Se der resultaterna al folkviljan, proclamerad såsom samhällets första och enda lag. Det är hvad man kan kalla uppbygglgt! Och nu fråga vi hvar och en, som läser detta, om ej hvilken som helst mel samma skäl kan atropa: nöfverslit der de mederna theorierna fått insteg, beständiga gåsning:r i atmosferen! birometera höjer sig och faller! ny:t regn hvar dag! täta vexingar af vindar från vestan och istan! åstor, påtrugade persener, som helst ville gå i fed på gatorna uten att ibjilslås! täta revolutioner i magarae till den grad, att choleran säkert kommer! Och när hon nu anländer, denna cioter:, hvsari är väl slutligen orsaken till henucs uppträdande, om ej de nya iheoriern:? Ty Lvar och en känner, att förr i verldena fans ingen cholera, utan man hade endast på sin höjd digerdöden, eller åtstilliga arter af pesten, hvilka alla voro loyala sjukdomar, hvari rättrogae katoliker cch goda undersåter kunde dö bide mangrant och med största nöje. Men — för att lemna skämt å sid) — man pehöfver endast hafva läst de officiella handlinsarna, t. ex. edsförbundsdegens manifest, der en faktisk expos göres zf händelserna i Schweiz, för att s2, buruson förhållanderna äro alldeles motsatsen af den nyss: citerade framsällaingen. Det skall blifva intressant att s3 kLuru länge let bir sig, att sålunda, såsom man ser i Tiden, len ena dagen efter den sndra, bygga hela sin publicistiska verksamhet på ett formligt lögnsystem. Det är också kuriöst nog att höra, huru en mängd personer, som ejest Laila sig konservativa, alldeles icke vija kännas: vid den smautsiga och infama organ, som talsr i pertiets namn, sildeles såsmm en viss exc:llens grefve G. L. vid förra riksd gon försäkrade, att hvarken han eiler erkeb skopon gillade Sven.-ka Biets dåvarende ton. Men ihembgbet tycka dock minga af dessa berrar kanske icke så illa om att motsdan och dess grundsa ser beljugas, och letta är en ganska vigtig omständighet i frågan om pressens moralitet, : EEE TEEN AEA NES