Aftonbladet – 17 november 1847, sida 3

underd. uttala den mening, att i betraktande af ämnets vigt, dess sammanhang med den borgerliga lagstiftningen i allmänhet och hufvudstadens municipala inrättningar i flere riktningar, det förhållande att polisväsendet till en stor del upprätthålles af stadens medel, — nödvändigheten att, vid en revision af hufvudstadens polisväsende, som i många delar kan komma att sträcka sig äfven till en granskning af sjelfva polistörfattnipgarne, rådfråga andra länders lagstiftning och inrättningar i detta afseende, för att tillegna sig den erfarenhet, som derifrån tvifvelsutan står att hemta; en revision af polisväsendet i Stockholm påkallar noggranna förberedelser, hvartill både tid samt mångsidig sakkunskoöp och erfarenhet erfordras; i följd hvaraf Ö. S. E. i underdånighet hemställer, att ett sådant uppdrag må öfverlemnas, under öfverståthållarens ordförande, till en särskild kommitt, hvars närmare form och sammansättning Ö. 8. E. förbehåller sig att få föreslå, så framt E. K. Maj:t skulle behaga gilla denna åsigt; inskränkande sig Ö. S. E. härvid pu endast till yttrande, att Ö.S. E. anser det en ledamot af Magistraten jemte en eiler 2:ne ledamöter af borgerskapet eller andra stadens innevånare, som dertill af E. K. M. voro kallade, borde i denna kommiut deltaga, och dessutom någon af E. K. M. särskildt förordnad person, som, utrustad med erforderlige egensksper, hade varit i tillfälle att, under någon tids vistande i främmande länders större städer, såsom London, Paris, Berlin, Köpenhamn och Hamburg, inhemta fullständig kännedom polisinrättningarnes organisation och polisväsendets utveckling på desso ställen. Med stöd af dessa åsigter och i betraktande af det oafgjorda skick, i hvilket åtskillige andra frågor, som hafva inflytande å polisverkets organisation härstädes, ännu befinnas, och med afseende jemväl derå, att poliskammarens förläggande till en ändamålsenlig lokal, i förening med Ö. S. E:s båda afdelningars sammanfiyttning, en åtgärd, som, ehuru beslutad, likväl icke kan komma till verkställighet förr än efter förloppet af 2 eller 3 år, står med en sådan organisation i det närmaste sammenhang, och likasom på förhand synes hafva utmärkt tidpunkten då den borde vara geromförd, har Ö. E. nu funnit sig böra stanna vid sådane förslag, som Ö. S.E. anser vara af den egenskap att omfatta rättelser, hvilka äro högst önskansvärda, uton afvaktan på en fullständig reglering, och äfven, under förutsättning af en såden, böra blifva beståndande, samt sålunda kunna anses såsom första steget dertill. Till följd af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 28 September 4838, är handhafvandet af polisen i bufvudstaden tills vidare fördelad emellan 2:ne polismästare, af hvilka den ene handlägger de mål som tillhöra säkerhetspolisen, och den andre ce ärenden som falla inom sundhetspolisens område. Ö. S. E. hemställer i underdånighet att denna anordning måtte vid en blifvande ledighet upphöra, helst en sådan fördelning af göromålen, hvaraf några egentliga fördelar icke visat sig, i vissa delar måste antagas störa enheten i polisens verksamhet, samt det skäl, som kunnat ligga till grund för densamma, eller att den ordinarie polismästaren derigenom skulle lemnas mera tid för handhafvande af säkerhetspolisen, förfaller, om i sammanhang härmed, såsom Ö. S. E. nu i underd. får föreslå, ett särskildt arfvode af 800 rår å stat uppföres, för att tilldelas den af Ö. S. E:s tjenstemän, som, dertill ansedd äga erforderliga egenskaper och med bibehållande af dess förut innehafvande tjenst, på Ö. 8. E:s underd. förslag erbåller nådigt förordnande att, då omständigheterna så påkalla, biträda polismästaren i utöfningen af dess embete, såvål i hvad det afser målens behandling i poliskammaren som i öfrigt. Af det i underd. bifogade förslaget till ny stat för poliskammaren, täcktes E. K. M. i nåder inhemta, att nämnde stat, som upptager den hufyvudsumma oförändrad, hvilken nu utgår till verkets embetsoch tjenstemän, innefattar en lönetillökning för den lägre polisbetjeningen af sammanlagdt 13,900 rdr. En sådan tillökning må visserligen synas betydlig, men då betjeningens antal, ehuru det på grund af den erfarenhet som i sednare tider vunnits, och i den mån personalen vinner uti användbarhet och duglighet, må kunna något inskränkas, likväl icke lämpligen kan minskas under det i förslaget upptagna, och det aflöningsbelopp, som blifvit föreslaget för de särskildte graderna, i anseende till lef nadskostnedens dyrhet härstädes och den mödosamma, ofta med fara för livet förenade befattning, som åligger denna betjening, icke eller kan nedsättas, så framt den stränga urskillning vid valet af en sådan personal må kunna äga rum, hvarförutan ändamålet med en reglering af polisen icke uppnås, bestämmer sig utgiftens belopp af sakens egen beskaffenhet. Öfverståthållare-embetet föreslår i underd. att, emot det att en sådan förhöjd aflöning tillägges polisbetjeningen, den andel denna betjening hitintills, i egenskap af åklagare, erhållit i de böter, som, under namn af vitesoch enseksböter, blifvit ådömde i poliskammaren, och hvilken andel för de fem sednast förflutna åren i medeltal för år utgjort 6,096 rdr 44 sk. bko, för framtiden måtte, utom i de fall då böterna ådömes på grund af allmänna lagen eller dithörande författningar, icke vidare tillfalla oftanämnde betjerning, utan i stället ingå till Allmänna Barnhus-inrättningen i Stockholm, som, tiil följd af Kongl. Brefvet den 7 Juli 1796, jemfördt med Kongl. refvet den 24 Nov. 1829, tillgodovjuter alla vid poliskammaren fallande böter, hvilka icke tillhöra angifvaren eller målsegaren; dock att af ofvannämnda bötesandel först afsättes en summa af 1500 rår årligen, så framt andelen dertill uppgått, för att bilda en fond för pensionering af polisbetjenter, som under mångårig tjenstgöring sig väl förhållit, eller i följd af tillfälligheter i tjensten erhållit kroppskador, som göra dem otjenstbara, äfvensom, i den mån tillgångarne sådant :meädgifva, för understödjande af förtjente -polisbetjenters efterlemnade enkor cch barn, och i afseende hvarå Ö. S. E., i händelse af E. K. M:ts nådiga bifall härtill, torde framdeles få inkomma med underd. förslag till reglementariske stadgander. Skälet till nyssberörde underd. framställning hemtar Ö, S. E. derifrån, ätt ehuru det hittils må hafva varit oundgänpgligen nödigt. att för den illa aflönta polisbetjeninger påräkna bötesandelarne, såsom ett tillskott i dess otillräckliga lönevilkor, grunden dertill likväl bortfaller, Om polisbetjeningen blifver nöjaktigt ersatt för sin möda; och anteger Ö. S. E. att, genom jakttagandet af lämpliga verninke EERO LE