Aftonbladet – 17 november 1847, sida 2

fall tillfredsställ.nde att finng; att det synes blifva allvar af reformen. Ett par ord skulle vi vilja tillägga; men som angå den vigtigaste punkten; nemligen att reformen först och främst måtte komma att vidtagas i en del af sjelfva den method, hvarpå undersökningarne föras i poliskammaren, och att, om nya anslag komma i fråga, ett arfvode må bestämmas för någon, som ex cfficio blir antagen till rättegångsbiträde åt komparenterna eller de tilltalade. Men kan, i vår tanka, aldrig lerana för mycket afseende åt den omständigheten, att rättvisan icke afskäres för någon genom öfverrumpling, alltför mycket brådskande, deraf föranledd hetta hos ordförander, hvaraf försagda personer hindras att framföra sin talan, o. s.v. Det kan t. ex. finnas mången fattig qvinna, för hvilken det redani: förskräckelse att blott stå inför i-oliskammaren, och som ytterligare på förhand uppskrämd af policbetjenivgen, ör så bäfvande när hon kommer fram, att bon ej är i stånd att utreda hvad som länder till hennes försvar. Det har väl också ej varit alldeles utan exempel, att personer, tilltalade för ett eller annat på obetydliga misstankar, sålunda blott i följd af rädsla för den apparat de se omkring sig af en mängd polisbetjenter, som alla betrakta dem, och en ieke alltid så mild ton från ordförsnden, råkat blifva tagne för brottslige eeh inmanade i häktet, ehuru det sedan visat sig, alt de varit oskyldiga. Vi hafve blott velat yttra dette, för alt angifva en synpunkt, som tyckes för jena allvarlig uppmärksamhet. Då man betraktar det stora inflytande, sonr ett väl inrättadt ociv i alla afseende fullständigt ordnadt polisväsende bör utöfva till Befordrande af allmän säkerhet, sediighet och trefnad inom hufvudstaden, måste omsorgen att härstädes införa de förbättringar i polisens organisation, Hvilka för detta: ändamåls uppnående äro behöflige, anses såsom em af de mest maktpåliiggande som tillkommer hufvudstadens styrelse. Atskillige framställningar i detta afseende, ledande hufvudsakligen till: förökning af tjenstemannapersonalen och betjeningen eller förbättring i deras lönevilkor, hafva äfven tid efter annan hos K. M. skedt och vunnit dess nådiga bifall; så att, efter det hela beloppet till poliskammarens aflöning år 1846 uppgick endast till 46,450 rdr, detta verks stat, på grund af suecessivt beviljade löneförbättringar till dess tjenstemän och betjening, samt tillökning i anslagen till extra utgifter, för innevarande år utgör 36,275 rdr banko, deraf från statsverket utgå 43;000 rdr, samt från staden 24,275 rdr. Då imedlertid, för det framtida bibehållandet af en icke obetydlig del af stadens bidrag, å magistratens och Borgerskapets-äldstes sida blifvit framställdt det vilkor, att hufvudstadens polisväsende underkastas en omständlig revision, till grund för de: förbättringar, som må anses vara och tvifvelsutan äro af högsta behof påkallade, så framt polisväsendets fullkomnande skall kunna gå i jemnbredd med öfrige samhällsinstitutioners, i en tidpunkt då ett: omisskänneligt, oftast lyekadt sträfvande gör sig gällånde att rätsaoch fullkomna hvad som är bristfälligt och förålåradt, finner Ö. E. sig påkalladt, att i underdånighet fästa E. K. M:s nådiga uppmärksamhet å detta vigtiga ämne;: hvarvid det torde tillåtas-Ö. E. att i första rummet, och innan Ö. E. går att yttra sig öfver behandlingssättet afffrågan, få för E. K. M.. framlägga en kort berättelse öfver polisverkets upprinnelse och: successiva utveckling härstädes. Sedan politiemålens handläggning från äldre tider tillbaka tillhört stadenspolitiekollegium, blef, enligt: kongl. förordningen den 43 Februari 1776, till polisens bättre handhafvande och politiemålensskyndsammare afgörande, en. serskild poliskammare inrättad. hvilkon trädde i verksamhet den 22 April samma år. Till bestridande af de utgifter, som för den nya polisinrättningans underhållande erfordrades, anvisades af Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref den 20 Februari berörde år, å statsmedlen en summa af 50,000 daler kopparmynt, deraf 25,800 daler skulle utgå till löner för polismästaren och öfrige tjenstemän samt till skrifmaterialier, äfvensom till den mindre polisbetjeningens. dels löneförbättring dels ock otillräckliga antals förökande med 29 nya uppsyningsmän, hvaremot återstoden eller 24,200 daler jkoppermynt, komme attaf statskontoret hållas Kgl. Maj:t till handa till dess egen nådiga disposition, i hvad ytterligare kunde för gagneligt och nyttigt afses. till polisinrättningens säkra befrämjande. LöImerne på stat bestämdes härefter sålunda, att, af dertill anslagne 960 rår åligen, polismästaren erhöll 400 rdr, registratorn 4350, en notarie-450, 2:ne kanslister 400 rdr hvardera, samt en vaktmästare 60 Irdr; och till den ringare polisbetjeningen, som dåantogs utöfver det af staden förut med 600 rdr lönade antal, det sednare bestående af en gevaldiger, l2:ne vice gevaldiger och 30 uppsyningsmän, utgingo 873 rdr 46 sk., hvilken summa dem emellan så fördelades, att vaktmästaren hade 77 rdr, gevaldigern 167 rdr, vice gevaldigerne 42 rer, samt uppsyningsmännen 24 rdr 32 sk. hvardera om året; hvarförjutan af politiekollegii betjening till tjenstgöring i: poliskammaren förflyttades en notarie, en. kanslist: Ltoch amanuensen vid stadsfiskalskontoret, med bibetl hållande af deras på stadens stat innehafrande löner, utgörande för notarier 450 rdr, för kanslisten 66 rdr 32 sk., och för amanuensen, som äfven tjenstgjorde med kanslisterne, 50 rdr; och sedan tillökning af göromålen påkallat tillförordnandet af en Iserskild sekreterare, blef af Kongl. Maj:t dertilt utnämnd förste notarien, som dervid endast likväl biI behöll sin notarielön, 430 rdr å stadens. stat, hvar-lefter kanslisten, med 400 rdrs lön på kronans stat, -lantogs til andre notarie. ) Detta aflöningssätt fortfor utan förändring intill.!dess Kongl. Maj:t don 16 Januari 4800, till förmån 0 för polisverket, af statsmedel ytterligare anvisade ena summa af 5600 rdr, genom hvilken tillgång dels löneförbättringar, dels ock tillökning i tjenstemännens och polisbotjeningens antal tillvägabragtes; och alblefvo slutligen, genom kongl. brefvet der 25 No