BREF TILL LANDSORTEN. Uti den gamla goda tiden var det vanligt, alt de då jemväl goda tidningarne, vid öppnandet af en ny riksdag hide någon liten efter hvars och ens gruni och förmåga i akademisk styl utarbet:d v:lkomshelsning ål de sammanträd:nde Stönderna. E:t gemensamt hufvuddrag hos d-ita slags inausura!ionssrtiklir var imesdler:id, att de icke fingo böra stämpela af någon sorts politisk färg, icke heller göra lisiren underkunnig om publicistens egna åsigt i något ämne. De voro i det hänseendet en 0.:s throntal, hvilkas förnämsta egenskap äfven, som man väl! känner, är att innehålla ingenting, hvarvid någon opinion kan haka fast sig. Deremot, likssom vid ett nytt årsskifte, man i första numret sf en tidn ng fick inhenta, att ett år åter nedgått itidens hafn, eller någon annan lika obestridlig sanning, så miste en rättsinnad tidningsredaktion ännu för ett par decennier tillbaka alltid vara försedd med några dylika hetsningsord till rikets fåder och vise, önska dem lycka i sina förehafvandep, enighet i besluten, med flera goda saker. I samma min som hoppet om enigbet emellan de nuvarande Stånden, och om nigra verkligt goda cch kraftfulla resuitater för landet af a RA RR RR RR RR RR RR RR RR I NB