rande handlingar för Lhkars väl. Men hvarje sådant framkallade alltid samma resultat: Så tänker äfven grefve Thord — så skulle äfven ban hafva handlat vid ett dylikt tillfällex, eller: så gjorde han verkligen då och då, den eller den berättade precist ett sådant drag om honom, — med ett ord i allt var eller blef han hennes egentliga idal. Det är mig en rent inpraktikabel sak ait afvända hennes tankar från detta båll,, sade slutligen, efter långsamt mognad öfvertygelsen, gubben till Elisabeth — men jag vet slätt inte beller hvad det kan vara för ondt uti att hon behåller dem. Jag kan ingalunda deruti se någon våda för hennes framtid. De störa på intet sätt, tvertom höja hennes religiösa tro, och det ligger ej någon sjuklig trånad i hennes oskyldiga bjertas beundran, hvilken råbända skall skydda henne för mången frestelse och farlighet: det kan aldrig skada henne att ega två förträffliga föredömen i stället för ett, att vilja likna. Jag hafver efter bästa förstånd sökt u.veckla och stadfästa hennes gudsfruktan — samt ingifva henne mod och undergifvenhet i lifvets strid och öfvergående pröfoingar. Det var en lätt och sanningen att säga upplyftande sak med den underbyggnad som hon från barndomen erhållit — jag: anser mitt värf med benne, nådiga fru, fullbordadt, och ville önska att lifsens ord alltid föll i or sådan jordmån. (Slutet följer.) — —jt — FREMUNGARNES ANTAL WIEN: Man skrifver från Wien af dx 18: Oktober: Hurw hastigt trafiken al fremlingar härsvädes tillvuxit sedan några år tillbaka, upplyses af jemförelsen mellan följande statistiska siffror. Då år 1238:blott 429,060 resande Ipasserade Wiens tullar, uppgick detta antal år 1839 I till 156,635, 1840 till 195,460, 1824 till 231,316, 1342 till 284,389, 18453 till 302,882, 1844 till 3928,874, 1845 till 367,599 samt 1846 till 434,988 resande. Bland nu här vistande fremlingar bemärker man den ryktbara geografen Ritter från Berlin. Äfven OConnells söIner hafva anländt hit och ämna begifva sig till Italien.