Aftonbladet – 8 november 1847, sida 1

STORBRITANNIEN. I en konselj i Windsor, den 50 Oktober, beslöts parlamentets sammankallande till d. 48 November, och den kungliga proklimationen derom utkom samma dag på e m; Den innehåller den vanliga formeln, som begagnas då afsigten ej är att ytterligare prorogera parlamentet, så at: det är säkert att desamma i nästa vecka sammanträder. : Under vanliga förbållanden har det annars ej plägat sammankomma förrän på njåret. I Manchester och trakten deromkring hade åter 4 å 3 hus nödgats inställa sina betalningar TYSKLAND. e Ständerna i Böhmen ämna vända sig till Tyförbundsförsamlingen i Frankfurt, med klaI gan öfver det bekanta ingreppet i deras sjelfbeskattningsrätt. SCHWEIZ. Får man sluta från de sednaste med dagens post anlända underrättelserna, så kommer någon ny blodsutgjutelse i Schweiz icke att äga rum för jesuiternas skull. De synas påräknat bistånd dels af ett uppror, som skulle tillställas genom deras agenter i de frisinnade kantonerna, dels af en väpnad intervention från gränsmakterna utom Schweiz; men begge dessa uträkningar hafva, i yttersta stunden, eller nir det gällde bandling, visat sig vara missräkningar, och de fromma fäderna, beredda på allt och redan på förhand betryggade i afseende på sina skatter, dem de packat in och långt för detta afsändt i flera foror till Italien, hafva nu sjelfva troppat af dit, den ena flocken efter den andra, öfverlemnande åt sina väpnade vänner alt uppgöra saken utan uppror och intervention. De särskilda omständigheterna af denna utveckling inhemtas af hvad som följer. Oitver upprorsplanen i det frisinnade Sc weiz har man fått noggrann kännedom. genom uppfångandet af några jesaitiska ombud i Aargau och en sedan till dem adresserad brefvexling från Lvzern. Till grund för upproret hade man ibland katolikerna i samtlige de frisinnade kantonerna förut kringsändt petitioner till edsförbundsdagen, innehållande hemställning om fred och om afstående från den beväpnade exekutionen emot edsförbundet; ändamålet härmed var att i underskrifterna få ett slags rulla öfver de personer, hvilka kuade påräknas som anhängare derstädes af separatförbundet, för att bland. dem sedan välja upprorets verkställare. Detta skulle utbryta samtidigt med afmarchen af edsförbundets troppar och på en gång långsåt en: sträcka: från öster till vester från distrikterna Wyl och Toggenburg till Uznach i S:t Gallen, från .aargauska Freiamterna öfver Schwarzbubenland i Soluthurn och Juras bergsbygd i Bern närma sig Freiburg, och derifrån utgrena sig till den. katolska befolkningen i Genbyve. I sjelfva Bern skulle penningar och aen patriciska pressen verka för ändamålet. Man tycks härvid hafva i Luzern förutsatt att edsförbundeis troppar skulle med delad styrka operera på samma gång mot Luzern och mot Freiburg. Staden Luzerns försvar grundade sig hufvu !lsakligen på minor, anlagda under skansarne vid Gisikon, under tukthuset cch barnhuset, samt åtskilliga hus i förstaden S:t Jacob; man skulle låta edsförbuadstropparne intaga dessa ställen, och då antända minorna. — Så snart upprorsplanen blef bekant, has ade edsförbundets makthafvande att förekomma den, dels genom -proklamati ner i de orter der upproret skulle utbryta, dels genom sammandragande af den katolska befolkningns krigskontingenter, hvilka man lät svärja edsförbundets fana och införlifvas med den öfriga hären; och då detta hvarken mötte tvekan eller invändningar, var sjelfva kraften för det tilltänkta upproret bruten. Hvad interventionen bot:äffar, så ansåg man sig i separatförbundet så säker derom, att abbeen Heinrich, i det bekanta vallfartsklostret Einsiedeln, på det bestämdaste yttrade sig om Österrikes meilankomst ärcnu för få dagar sedan; men den 27 Oitober ingaf österrikiska . sändebudet, baron Kaisersfeld, en not till edsförbundsdagen, hvari han förklarade att han hade sitt hofs befallning, att vid utbrytande krig lemna Schweiz och draga sig undan på neutralt område, men derjemte tillkännagifva, att pÖ sterrike på intet vis ämnade inblanda sig, ohvarken till förmån för den ena eller ändra okrigförande delen, utan förblifva neutralt, samt icke låta någon förändring inträda ide öfriga vänskapliga och fredliga förhållandena till edssförbundet.n Misslyckandet af upprorsplanen blef bekant, och den österrikiska noten afgafs vid samma id; och omedelbart derefter begynte de flesta esuiterna iLuzern och Freiburg att anträda sin resa till Italien.