TYSKLAND. Om det ingrepp, Österrikiska regeringen så oblygt gjort i de Böhmiska ständernes grundlagsenliga rättighet att bestämma skatterna, hafva vi redan meddelat våra läsare underrättelse i firegående nummer af bladet. Den sednaste posten innehåller några detaljer om denna statskupp, hvilka ej böra gå förlorade, såsom karakteriserande huru pass mycken aktning Metternich har för besvuren grundlag, då den står i vägen för maktens begär och syftemål. I ständernes session d 30 Aug. upplästes det kejserliga reskript, som ankommit till landtdagskommissarierne, till svar på deras anmälan att ständerne vägrat bevilja den ifrågavarande summan af 50,000 floriner för justitieväsendet. Det är af följande märkeliga lydelse: J landtdagskommissarier hbafven att antyda ständerne, att vi med förvåning erfarit deras otillständiga förfarande, att vägra det i skattepostulatet begärta, redan tvenne år utan invändning erlagda, tillskott för bestridandet af kostnaderne vid kriminalväsendet, och att vi derföre anse Oss böra fortfarande stå fast vid hela beloppet al den af landet fordrade beskattningssumma för förvaltningsåret 4848. Men i fall stöänderne, i fråga om repartitionen af kostnaderne, hafva invändningar att göra, så ägen j att hänvisa dem till vårt allerhögsta beslut af d. 8 Juli 41845, i följd al hvilket det skulle vara eder ullåtet och äni:u är tillåtet, att för oss framlägga det fördelningssätt, ständerna i sin tanka anse lämpligast, hvarvid vi tillförse oss, att ständerna nu, utan allt vidare dröjsmål, skrida tll ett beredvilligt antagande af skattepostulatet, äfvensom till repartitionen af beskattningssumman, och derigenom bringa landidagen till slut.y Hvad tyckes om ett dylikt förfarand2 emot ständer med obestridlig sjelfbeskattningsrätt! Under den diskussion, som uppkom hos ständerne efter uppläsningen af detta kejserliga reskript, tillät sig landtdagsdirektorn följande oskickliga yttrande: Herrar Ständer få sig sjeifve att skylla, i fall faderns varning förvandlar sig i herrens vrede Denna hotelse tände eld i sinnena. Grefve Deyin yttrade, att den ieke, äfven om dörrarne i ögonblicket öppnades och den beväpnade styrkan inträdde, för att gifva eftertryck åt hotelsen, hvarken kunde eller skulle verka någon förändring i öfvertygelsen, och följaktligen ej heller i oemröstningen. Till denna grefve Deyms förklaring slöto sig 24 herrar cch riddare, och med 26 röster emot 40 beslöts, såsom vi förut nämnt, att ständerna skulle stå fast vid sitt förra beslut, och afslå den ifrågavarande summan. Oaktadt allt dett2, har, såsom vi likaledes berättat, regeringen låtit utskrifva de af ständerne vägrade 30,000 fioriner. Och detta har skett på det nästan otroliga sättet, att landtdagsdirektorn grefve Salm befallt ständernes kansli, att i deras namn utskrifva skattebeloppet, alldeles som om ständerna beviljat hvad de tvertom afslagit! Han förklarade att han tog ansvaret för detta steg på sig, och kansliet ansåg sig böra lyda. Man kan föreställa sig hvilken oerhörd sensation detta förfarande väckt, hvarigenom ett så oerhördt ingrepp skett iständernes beskattningsrätt.