Aftonbladet – 20 oktober 1847, sida 3

—S— 00 Sepulchres kyrktorn. Nu öppnades stora dörrn till Stensalen och sherifferne, med sina spjutbeväpnade män framför sig, inträdde i rummet. Efter dem kom Jonathan, som hade en stor köpp under armen, och tog sin plats nära stenblocket. Icke ett ord yttrades af den församlade mängden; men i hela salen rådde en tyst väntar. Kort derefter öppnades en annan dörr, och företrädd af fångpredikanten, som bar den Heliga Skrift i banden, inträdde fången. Eburu nedtryckt af sina tunga jern, gick han med fasta steg och bans hållning var värdig. Hans ansigte var blekt som döden, men icke en muskel skälfde; ej heller visade han ringaste tecken till fruktan. Tvärtom röjde hela hans utseende en orubblig beslutsamhet. Närmande sig till stenblocket med långsamma, fasta steg, satte han upp sin venstra fot derpå, rätade ut sig till gin fulla längd och fästade på Jonathan en så sträng och skörp blick, att tjuftagaren miste för den sänka sina ögon till golfvet. (Stutet följer.) 2Yy EL — NÅGOT ATT TAGA EFTER. Det är visserligen af största vigt för ett samhälle, att polisen, äfven den underordnade, så mycket möjligt är blir kultiverad och följer med det allmänna framskridandet till hyfsning. Det praktiska engelska folket har för detta ändamål funnit ett ganska verksamt medel, nemligen att inrätta i polisyakthusen smärre biblioteker för allmänt nyttiga arbeten. Hvar polisbetjent bidrager med 4 Y, penny i veckan till boksamlingens förökande. Inrikes ministern anslog nyligen för samma ändamål 20 st, till hvarje afdelning af Londons polis.