Aftonbladet – 20 oktober 1847, sida 3

sta svårigheterna vid dess begagnande. Jag beslö derföre, att ställa min mjölkoch stallboskap på trägolf, emedan trä är en förträfflig icke-ledare. och efter en följd af försök, har jag lyckats att göra mitt fähus så beqvämt och så godt, att jag nu icke beror af halmen för det antal kreatur, jag vill underhålla. Nu är jag blott inskränkt af det belopr grönfoder, jeg kan frambringa. På samma sätt men med någon åtskilnad i anordningen, satte jag mina får på läkten, af 3 till 4 tums bredd, men med små mellanrum af 3, tum, så att spillningen kunde falla emellan, i de derunder inrättade cisterner. Detta är ett af de lyckligaste påfund, jag haft. Af tusen får, som jag på det sättet stallade, har aldrig något blifvit lamt eller Iytt. Svinen, då de gödas, hållas i en på samma sätt brädlagd svinstia, och behöfva aldrig, utan under stark köld, någon lägerhalm. Jag har sålunda undgått en stor förbrukning af halm, som mina sädestillgångar från halfva jordägorna icke skulle kunnat motsvara. Menp, frågar man mig, hvar gör ni af eder halm ?) Först och främst åtgår en god del deraf till lägerhalm åt hästarne och ungboskapen, som hålles i serskilda afplenkningar, och som, då den icke får beträda grönfälten, fordrar en stor myckenhet lägerbalm. För det andra behöfves en stor del till föda, då den blandas med gröna blad af rotväxter och de krossade rofvorna. För det tredje, erfordras en Ton per acre till att uppblandas med klöfver, vicker och ofullkomligt torkadt hö, jemte en passande tillsats af salt, för att hindra jäsning. Dessa behof erfordra all den halm, jag kan erhålla. Jag tror mig äfven böra omtala det sätt, hvarpå jag bereder gödseln efter den på brädgolf stående boskapen. Först flyter den våta delen deraf i de stora gödsel-kistorna; under dessa är en annan cistern, som jag kallar blandnings-cisternen, ty i den uppblandas gödseln med vatten, så pass som väderleken erfordrar; efter den regel, att i samma mån temperaturen stiger, bör utblandningen ökas; det är, ju varmare väderlek, ju svagare bör gödseln begagnas. För att undvika den kostsamma och ofta skadliga vattenkärran, har jag nedlagt öfver den högst belägna delen af min gård en rörledning, af borrade almstockar, två tum i diameter; på hvarje 450 alnars afstånd är en upprättstående pumpstock af lika diameter försedd med pip. En tryckpump, fästad vid blandnings-cisternen, framtvingar genom denna rörledning, som ligger 2 fot ner i jorden, det flytande ämnet med en tryckning af 40 fot; och det rusar alltså upp genom de uppstående stockarne och urladdar sig med stor hastighet genom pipen. Till denna anbringar jag först en 60 alnars slang af segelduk och dermed vattnas allt det gräs, som kan nås. Strålen räcker fullt ut till midten af nästa pumpstock. Så snart trakten kring första pumpstocken är vattnad, pluggas dess pip igen, och då går vattnet till den nästa stocken, hvarutur det på samma sätt begagnas till vattning, 0. s. v. Alt på detta sätt vattna 40 acres, har icke kostat mig mera än 530 sterling, hvilket icke kan jemföras med kostnaderna för häst och vattenkärra. En 45 års gosse kan sköta pumpen, och slangen fordrar blott en man och en gosse. Af dessa tre personer vattnas lätt 2 acres om dagen, med det bästa gödselvatten som kan finnas; jag säger bästa, emedan alla kemister skola erkänna, att det innehåller de förnämsta af saltpeterhaltiga och lösbara salter, som derföre äro mera värda, än sjelfva gödseln. Det är klart för enhvar, att plantorna ändock icke kunna upptaga gödningsämnet i annan form, än den flytande. Det första bruket jag gör af slangen, är att vattna klöfvern, och framför allt det ädla, men i dag så hårdt bedömda italienska raijgräset. Huru hårdt har icke hr Woodward behandlat detta lena, vackra gräs! Likväl kan hans egen förträflliga princip att återgifva till jorden en ersättning för hvad maa tager ifrån henne, med fördel åberopas till försvar för detta mest gifvande och närande af alla grässlag. Det är visserligen sannt, att om man skär och bortför raijgräset och icke förer tillbaka gödseln af det som deraf utfodrats, så kan icke hvetet vexa efter det. Men min erfarenhet är, att om efter bvarje grässkörd pumpen genast nyttjas, så kan man utan skada skära det så ofta man behagar, och ett belopp af foder skall deraf erhållas, som ingen annan planta gifver. Det uppkommer tidigast och vexer långvarigast af alla grässlag, och jag är viss uppå, att med en sådan behandling, som jag omtalat, på en vanlig god jord, vi kunna påräkna femtio tens om året af denna mjölkgifvande, fetgörande och muskelstärkande fodersort. Jag kanidetta afseende åberopa hr Dickinson, såsom en myndighet för min uppgift. Att man genom bruket af gödselvatten kan skära raijgräset sex gånger om året, är utan allt tvifvel. I afseende på den gödsel, som vinnes af fåren, på förrbeskrilne sätt, finna vi lätt dess värde, då vi betänka, att om vi gifva en fårflock i sitt fårstall 20 tons rotbaggar och kålen deraf, så ha vi minus blott tillvexten af deras ben och ullen, under de tre månaderna de hållas instängda, alla de oorganiska och det mesta af de organiska ingredientierna af skörden under golfbräderna, det vill i verkligheten säga: ni Har ofvan golfvet en gödd fårflock, och under det tjugu tons rotbaggar och dessas kol. Jag tror, att ett stort missförstånd råder om sättet att stallföda får; ty vi höra ofta jemförelser göras med det berömda systemet att fodra upp skördarna på fälten. Jag betviflar icke, att under sommarmånaderna äfven fårgödning kan verkställas utom stalldörrarne, och att fälten äfven derigehom kunna göras fruktbara och marken till(rampas; men jag talar om att fodra upp höstskörlar medelst får, som man vill göda; och i det af;(eendet anser jag, att de två systemerna aldrig kunna; emföras, så öfverträffande är stallfodring på de be — — b Vr ——L——e — VV Lt dänsnnssEÅÅEROOOOE