Aftonbladet – 14 oktober 1847, sida 3

bretrtete 6 ee Rn Ve ännu i Neepalitanska gen, och det är klart, alt dette, som saknor exompel i något föregående, har sammenheng med de politiska planerna, som kenurgserikets ställning framkallat. En keotastrof står tydligen för dörren. GAMLA SKOLSYSTEMET OCH UPSALA KATHEDRALSKOLA. En korrespondent, som säger sig afflera universitetslärare och andra blilvit uppmanad tt, till förekommende af Upsala kathedraiskolas fullkomliga ruin, påkalla allmärna uppmirksembeien gå denssmmas närvarande tillstånd, har anmodat redsktionen om införande af följande artikel: Det är med smärta man förnimmer dödsryckningarne af gamla stolsystemet, isynnerhet hos Upsala kathedralskola, mönsierskolan för detsamma. På under loppet af de fyra sistförflutna åren denna skola fått förökta ansieg af numera 4,200 rår årligen, hade man grund anledningar hoppas, ja till och med rättighet fordra, att de ynglingar, som skolan bevistat, borde kunna, efter fuiländead lärokurs, vara fullt jemförlige med dem som genomgått andra elementarläroverk samt utan svårighet sflägga de prof, som erfordras för undergående af en fullständig studentexamen, heldst Upsala skola redan före erhållandet at dessa förökade anslag ansågs för ett af de förnämsta e!ementarläroverken inom riket. Huru hafva nu dessa förboppningar blifvit uppfyllda, dessa billiga fordringar tiilfyllestgjorda? — Ins. vill endast låta facta gälla såsom bevis i detta afseende. Allt sedan Upsala skola husanit komma i ordning efter den för omkring 90 år sedan skedda reorganisationen deraf, har det, tills nu, så sällan händt, att någon af de ynglingar, som fullständigt genomgått densamma, ej mäktat fullgöra de prestanda, som erfordrades för undergående af studentexamen, att det väckte det högsta uppseende, då vid högst få tillfällen (jag mins ej mer än 2 eller 5) det inträffat, att en för flit mindre välkänd lärjunge, till akademien dimitlterad, ej egde tillräckliga kunskaper, utan erhöll otillräckliga betyg. Nu har helt pyligen ett annat förhållande inträffat, i det att af sju (7) för ordentlighet och flit kända, med afgångsbetyg från skolan till akademien försedda ynglingar, endast två (säger 2) kunnat, vid med dem anställd examen, erhålla det bestämda antalet af betyg, men de öfrige fem icke egt kunskaper, tillräckliga för alt såsom fullgoda studenter kunna anses. At deta ej kan anses såsom följd af stegrade fordringar, finnes tydligast af förhållandet med examinandi från Nya Elementarskolan och gymnesierna. Anledningen måste således sökas inom sjelfva skolan. Hvad som äfven är allmännt bekant är förhållandet, att ynglingarne uti kathedralskolan vanligen, under de sednare åren de densamma bevista, uti de flesta undervisningsämnen (såsom mathematik, botenik, moderna språk, filosofi etc., till och med historia) Of lärare utom skolan irhålla serskid undervisning. Sådant var för endast några år tillbaka alldeles obehöfligt. Med hvilka kärslor föräldrar och må!smän utbetala de för sådura privata lektioner rödvårdiva utsifter, låter lätteligen tänka sig. Något högst eget är det, att uti kathedralskolan undervisning ej lemnas uti Na urveiexskapen. Då, såsom nämndt är, Staten på fcdnare åren så betydligt förökat anslagen åt skolan, är sådant högst förundransvärdt. Lärarne 2 hafva också öppet drifvit den sats, att först anslag borde enskaffas för andra ändamål, staten måste sedan i alla fall bevilja ansleg åt en lä i natur-vetenskaperna. Detta har dock slagit så ut, alt, sedan innevarande år anslag till en sådan blifvit begärdt, det blifvit afslaget i brist af förhanden varande medel. Ett sjelfsvå!d, hvartill herrar lärare i kathedralskolan äfven gjort sig skyldige, är den rättighet de tagit sg alt vägra de afgående ynglingarna de betyg de erhållit uti den scdnast med dem bållne termirs-examen, under förevändning, att det ålåge yngliogarne, att innan de afginge till akademicn, undergå serskilda tentamina. Sådant omnämner dock icke skollagen, och, i sanning, tyckes det vara mer än märkvärdigt, att sedan läraren under loppet af flera år varit i tillfålle att lära känna ynglingens kunskapsmått, denne sednare vid afgång från skolan nödgas undergå tentamina under ofta nog 20 å 50 timmar, således 4 å 5 dubbelt den tid en akademisk lärare möjligen använder vid en tentamen för examen rigorosum. Den ovilja och misstroende, som, af sådan anledning, sällan undgår att uppstå hos lärjungen emot läraren, öfvergår icke sällan till för-. akt, då den förre finner sig icke desto mindre, och oberäknadt flit och allvar, urståndsatt att vinna det mål, hvartill han sträfvat — genomgå student-examen. Hvad tacksamhet vore ej nationen skyldig sina representanter vid nu instundande riksmöte, om desse ville låta nogare, än hittills skett, undersöka ställningen med elementarläroverken, samt att efterse AE PR RR EN EINE NR KET