Aftonbladet – 9 oktober 1847, sida 3

STANDAR-FESTEN I FLORENS. När storhertigen af Toscana tillkännagaf att äfven han ville inrätta ett nationalgarde, greps bela landet af en förtjusningsfeber, mot bvars koncentrerade utbrott i hufvudstaden, när fanan utdelades, alla Romarnes hyllningar åt Pius IX skulle kunna anses som betänksamma mäns glädjeyttringar i jemnförelse med stojande barns, så framt icke äfven denna öfverdrift genomskimrades af en politisk mening, som icke kan eller bör gå förlorad för samtidens historia. Man hade kommit öfverens, stt till firande af det glädjefulla beslutet välja söndagen d. 42 September; och hela den föregående veckan var i Florens blott ett slags förberedande karnaval till hvad som då skulle följa. ÖOfverallt målades sinnebilder och prentades inskrifter på stora sidenfanor, hvarvid gamla och unga förenade sina krafter, dag och natt, och d. 40 valdes en deputation af 30 damer, hvilka på stadens vägnar skulle på en af palatset Pittis terrasser mottaga de till staden förväntade främmande. Man hade öfverlåtit åt dem sjelfva att välja sin kostym; det enda som bestämdes på förhand var, stt de, till tecken af sin funktion, skulle öfver manteln bära ett skärp med nationalfärgorna (hvitt och rödt) och i handen en liten röd och hvit sidenfana. De flesta bade likväl öfverenskommit att visa sig i hvit drägt, med rödt bälte och rödt axelband, och med rödkantade hattar, prydda med röd och hvit kokard, i hvars midt sågos numrorna I. H. (för Leopold den förste och andre) i brons. Redan klockan 8 om morgonen var staden i rörelse, och hvar och en till fots, ty ingen vagn fördrogs på gatorna. Damerna, som kl. 7, 9 uppställde sig på den bestämda platsen, måste vandra från domkyrkan till palatset Pitti midtigenom den oerhörda folkmängden. Alla andra högtidsprocessioner fyllde redan förut gatorna; men vid anblicken af fruntimmerståget skallade öfver allt ett högljudt: Evvivan le nostre donne! Evvivsn le donne italiane!l och männen, med aftagna hattar, bildade en fri gata för damernas passage. Frin hela Toseana hade icke blott embetsmännen och de förnäma rest till Florens; utan äfven lamdtfol-! ket — män och hustrur — hade vandrat dit, alla utrustade med musik, för att betyga storbertigen sin tacksamhet. Polispresidenten hade låtit kungöra, att man i staden anskaffat tillsång till 400,000 portioner mera näringsmedel, än :staden vanligen behöfde. På särskilda platser voro mötesställen utsedda för de särskilda afdelningarne, som man kallade kompanier; på ett torg samlade sig Livornesarne, på ett annat Pisanerna, på ett tredje Siena-boerna, 0. s. v. Storhertigen hade gifvit både polis oeh miitär allmän tjenstledighet för dagen, så att insen fanns, hvilken å embetsvägnar egde att vidnakibålla ordningen, och folket var öfverlemradt belt och håliet åt sin egen ledning. Klockan 40 tågade samtliga kompaniernap: ill domkyrkan, der erkebiskopen höll en bög-l! ———— LH i