Aftonbladet – 8 oktober 1847, sida 2

sagt er allt ännu. Der ligger också en annan, som är färdig att dö — kapten Darrell. Tag mig med er. Sätt en pistol vid örat på mig och skjut mig genast, om jag har sagt osant. Hvad skulle det gagna till? svarade Ireton med sarkastisk ton. ,Att skjuta er vore att gå miste om belöningen. Ni spelar er roll förtröffligt, men det bjelper inte.n Ni vill inte gå? ropade Jack förtviflad. vHr Langley! jag vädjar till er. Jag säger er, att ett mord har blifvit begånget. Ännu ett mord kommer att ske, om ni ej hindrar det. På ert hufvud faller ansvaret. Hör ni hvad jag säger? Vill ni gå?s Inte ur fläckeno, svarade Langley med snäsig ton. Bort med. honom! till Newgate!, ropade Jonathan. Ni, Ireton, har gripit honom; er tillhör belöningen. Men jag önskade, att ni ville ge en tredjedel åt Langley.n Det skall ske, svarade Ireton och bockade sig. Kom nu, Jack. Uslingar! ropade Sheppard, hvars häftiga sinnesrörelse hade gjort honom nära ursinnig; j ären allesammans i komplott med honom. Bort med honoml! skrek Jonathan. Jag vill sjelf följa med och se honom fängslad..— Stannä här vid porten, Nab, sade han sakta it Juden, .medan han dröjde ett ögonblick efter de andra, och släpp ingen menniska hvarken in eller ut.n Jack blef imedlertid förd till Newgate. Austin ville knappt tro sina ögon, då han fick se honom. :Shotbolt, som hade någorlunda hemtat sig efter den försmädliga behandling ban undergått, blef utom sig af glädje och kunde ej upphöra att drifva gäck med Sheppard. Fru Spurling hade redan gått och lagt sig. J:ck vände sig till alla han träffade och upprepade på nytt sin berättelse om mordet; men lika fåfängt som förut. Man gjorde endast narr af hans angifvelse. Jonathan lät imedlertid belägga honom med tunga jern och väntade tills han med egna ögon sett honom fastläst i dödsfångarnes häkte; hvarefter tjuftagaren återvände tvers öfver gatan till silt eget hus.