Aftonbladet – 6 oktober 1847, sida 3

Or ir 23. a a och pressen, och bladet cch förlagerna, och rummens antal och ministervåninger; hvilket benäget torde observeras. — I Orebro Tidning meddelas en berättelse om ett på Hjelmarsnäs d. 28 sist. September hållet landi:bruksmöte. Man finner deraf, att detta möte visat en rigtning til det praktiska, som synes bäst egnadt att vara föremål för dylika sammankomster. Vi hemta derutur följande: Jusbållssällskapets och mötets crdförande, öfverste August Anckarsvärd, öppnade mötet med elt intressant föredrag, deruti han, bland annat, framhöll, huruledes sedan l12ga skiften nu blifvit mer och mer allmänna, jordbruket kan och måste drifvas efter andra och mera rationella grunder än tillförene, hvartill landtbruksmöten inom provinserna, sådana som det nu sammankallade, i väsentlig mån kunde bidraga. Härvid fästade ordföranden uppmärksamheten på Nerikes centrala läge och lätta kommunikationer i alla rigtningar, länets många och rika naturliga bjelpkällor. Man öfvergick sedan till frågorna för dageny. Första frågan: Hvad inflytande synes den allmänt pågående laga skiftesläggningen utöfva på jordens brukningssätt och landtmannavälståndet i linet; och blifver en total förändring af stängsellagen, såsom en påkallad följd aflaga skiftet, nödvändig och önskvärd? Alla voro enige om nödvändigheten af en ny stängsclförordning, och mötet anmodade den närvarande landshöfdingen att frambäira till Kongl. Maj:! en underdånig anbållan om regeringens uppmärksamhet till saken. I anledning af andra frågan: Huru stor är den minsta jordlott, hvarpå ett arbetshushåll kan försörja sig utan attligga andra till last, och kunna några exempel uppgifvas på några mycket små, men väl skötta, så beskaffade lägenheter? förklarade mötet, att 4827 års stadga om afsöndring af jord icke verkat oförmönligt för Nerike. Tredje frågan: Underhålles och ökas genom tvåskiftesbruket åkerjordens produktionsförmåga och erhålles genom detta brukningssätt den största möjliga afkastning och vinst af jorden? Eller leder detta återbrukssystem till jordens utarmande och minskade inkomster för landtmannen? och i sådant fall, hvad kan väl vara orsaken, att man så envist fasthåller vid detta, af ålder här i länet öfliga sätt att bruka jorden? blef besvarad till fördel för cirkulationsbruket. Fjerde frågan var: Hvilka äro de fel som allmännast begås vid gödselns behandling och finnes det någon allmänt användbar method i detta fall som förtjenar att införas? Denna del af diskussionen var rikbaltigast på sakuppgifter, och vi anse oss böra i synnerhet fästa uppmärksamheten på nedanstående yttranden: Inspektor Nyberg (på Bysta och Brefven) varnade emot ett allmänt fel att exponera gödseln för sol och luft. Kreatursgödsel användes bäst i komposter. I fåroch kalfhus böra dy och andra tjenliga ämnen införas för uppsupande af animala gödselämnen, och fårgödsel, så vunnen, vore i synnerhet tjenlig på sandjord, för turnips-odling. Färsk gödsel är tjenligast och bör gödseln väl få jäsa men ej brinna: talaren har derföre inga gödsel stackar, men utanför hvarje ladugård en gödselvagn lämpad efter årstid och lokalförhållanden, hvarmedelst gödseln utföres på kompostbottnar, der den blandas med starka lager af dy: på detta sätt fö. rekommes en för stark fermentation, och dyn uppsuper våta och flyktiga ämnen. Till 33!; proc träckgödsel tages minst 667; proc. dy. På sandjord, gödd med sådan kompost, hafva vunnits 96 lass rofvor per tunnland. Brukspatron Dugge (på Latorp): Det felsom allmännast begås vid gödselns behandling, särdeles a! den mindre jordegaren, är först och främst att de låta den kraftigaste delen deraf, nemligen kolsyrac Ammoniak, genom felaktig behandling försvinna Öfver allt der gäsning inställer sig, eller der någo! af sig sjelft tager värme, utvecklas denna kolsyrade Ammoniak, som är en mycket flyktig gas. Ske denna utveckling der intet finnes att binda och fasthålla Ammoniaken, så förflyktigas den och gå! förlorad. De ämnen, som hufvudsakligast uppfånga och binda densamma, äro Humussyra, Svafvelsyra, svaf. velsyrade salter (såsom gips, viktriol 8c.) och, i mindre grad, vatten. Af alla dessa ämnen är Hu mussyra lättast att tillgå för landtmannen; ty al gammal, väl förmultnad dyjord håller företrädesvis sådan. Låter man nu gödseln taga värme utan till sats af nyssnämnde bindande ämnen, så går mec Ammoniaken det bästa och kraftigaste förloradt. Ån således dyjord att tillgå, bör deraf från början blan das minst .5 lass till ett lass träckgödsel, och ju bättre och jemnare denna blandning sker, destc bättre kommer dyjorden i tillfälle att uppsupa der Ammoniak, som i gödseln efterhand utvecklar sig — Då nu all värmeutveckling alstrar Ammoniak