Aftonbladet – 5 oktober 1847, sida 2

val TIUADLUT UL UVIR vi RU TeUUIR ec IVI all det framskridande oeh alla de krafter, hvilka kunna yttra sig i dt offentliga lifvet. 24 pa DOMSTOL OCH JURY. (Slut från MM 226.) Småningom har befogenheten att arrestera blifvit öfverlåten åt ransakarens pröfning, och arrests användande har derigenom öfvergått till regel, i stället för att den borde vara ett undantag. Arrest begagnas derföre ofta i de obetydligaste fall, och detta i all sin stränghet, eller så att den anklagade afstänges från umgänge med anhöriga, vänner och rättegångsbiträde. Det behöfver väl knappt anmörkas att genom arresten ett stort ondt tillfogas den anklagade, ofta ett oersättligt. Han lider det värsta en menniska kan lida, det att beröfvas sin personliga frihet, medan det ännu är oafejordt om han är skyldig eller oskyldig; ett lidande, som ofta är större än sjelfva det streff, hvartill han såsom skyldig skall kunna fällas. Och är han då oskyldig: hvem skall ersätta bonom för frihetens förlust? Kan frikännelse 2nses som något vederlag för hvad han uthirdat? Ar fribetsförlusten icke, äfven för den sakre, en hård tillökning i straffet? Och gifves väl någon borgen för sanningen i en bekännelse af den, som möjligtvis föredrager ett ringa ansvar, framför det onda han Jider genom häktningen? — Denna kan endast blifva nödvändig såsom medel att förvissa sig om den anklagades qvarstadnande på orten; men att nyttja den som medel att framkalla bevis, kan blott med en ofullkomlig rättegångsordning vera nödvändigt. Vill man förekomma det öfverflödiga bruket af arrest, så afskaffe man inqvisitionsransakningen. Följden kan ej förekommas utan genom orsakens undanrödjande. Medgifver man humaniteters anspråk på häktningarnes minskning, så borttage man deras anledning: inqvisitionsförfarandet och anlite i dess ställe det ackusatoriska ransakningssättet, hvilket framgår på en helt annan väg. Vill man deremot väl inskränka befogenheten att häkta, men ändå bibehåller inqvisitionsmetoden, så gör man det för denna ytterst svårt att uträtta någonting. Sina anmärkningar rot det inqvisitoriska rättegångssättet har författaren styrkt med exempel ur inqvisitionsrättegångens mörka bäfder, och bland dessa utmärka sg i synnerbet de som han hemtat från Tyskland och den nysas!e tyska statsinqvisitionens forskningar efter )D-magogische Umtriebe. Ransakningarne mot e:r Weidig, som omkom i fängelset, efter föregifvende genom sjelfmord, men enligt läkares intyg genom främmande hand, med stor mMmisstanka mot ransakningsdomaren sjelf, är en canse celebre för sig, öfserträffad måhända i ryslighet, men icke i vederstygglighet, af den äfven beskrifna inqvisitionen mot professor Jordan, som slutades med den anklagades fullständiga frikännelse, sedan han tillbragt sju år i fängelse, fått sin helsa förstörd, sin förmögenhet förskingrad och blifvit fråndömd sitt embete, utan att ens något försök sedan gjorts att ersätta honom för all denna officiellt erkända orättvisal Motsverande bidrag enföras äfven från Danmark; och hade författaren ägt tillgång till våra svenska fånglistor, våra rättegångsannaler vid poliskamrar och underdomstolar, så skulle han icke råkat i förlägenbet för motstycken äfven från Sverige; ty det svenska ransakningssättet i brottmål är oftast icke annat än en inqvisition, fastän mången bland vira polisransakzre och brottmålsdomsre äger så 1:ten bekantskap med andra länders ransakningssätt, a!t han icke anar sin nära frändskap med inqvisitorernas förhatliga klass, öfver hvilka ban inbillar sig stå rätt vpphöjd i upplysning och humanitet. Det ackusatoriska rättegångssättet med jury beskrifves i sednare hälften af hr Hages skrift. Han skärskådar här detta rättegångssätts nörvarande beskaffenhet i England, Nordamnerika — och dess särskilda slag i Lovisiana, i Frankrike, Brasilien, Belgien, Greklend och preussiska Rhenprovinserna. Han framställer domstolens organisation, sättet att bilda juryn, den förberedande undersökningen genom Coroners och vid 2anklagelsedomstolen, samt dennas inrättning; de edsvurnes förhållande till regeringen och till den anklagade; kontrollmedlen; den ackusatoriska rättegångens grund och utgångspunkt; det mundtliga och offentliga i sjelfva rättegången; sam: slutligen kassationsdomstolen och dess attributioner. Derefter visar han jurydomstolens förhållande till statsförfattningen och den kulturgrad som folket innehar. Med vår svenska jury i tryckfrihetsmål har juryn utrikes ingen likhet. Inrättningen af den svenska tryckfribhetsjuryn har just tjenat satt här i landet förvilla begreppet om juryinrätningen i allmänhet, och att genom denna förvillelse skaffa blinda anbängare åt det parti, som hos oss motsatt sig denna institutions införande, tillika med de många andra lagförböt:ringar, hvilka sedan 4809 års statsförändring kommit i fråga, men i följd af detta motstånd icke kunnat genomdrifvas. Det kan derföre hvarken sakna interesse eller nytta att här i korthet omnämna huru juryn dansas utikes. I England åligger det vissa ortmyndigheter att på bestämd tid hva t år upprätta en förteckning få ala de personer inom orten, som kunna blifva jurymän eller edsvurne. Enligt SRA TEE ERA NETA SN STEN EEE NRA ANETTE Utan aning derom att hans företag bevakaJac cluwndada. 0 4 sat Ch AthäÄlt 4:ll Ao I